EM 60164 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60164 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60164
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En dolk- och jaktkniv med skaft av teak och förnicklade holkar. Slidan är tillverkad av brunt läder.
Beskrivning
a Kniv. Knivbladet är 130 mm långt och 30 mm brett och har lång tånge. Bladet är dubbeleggat. Bladryggen är 4 mm bred och har från klacken en tandad del som är 35 mm lång. Den övre eggen är avfasad och avsmalnande mot spetsen. Klacken är 14 mm lång. Bladet är inköpt av Karl Molin från annan tillverkare men på bladets ena sida finns etsat "KNIVSMEDEN; KARL MOLIN", och på klacken "ESKILSTUNA". Skaftet är 105 mm långt och 25 mm brett och har förnicklade fram och bakholkar, den främre holken har kort parerstång. Tångens slipspår är mässingsförstärkt.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt läder och är 195 mm lång och 45 mm bred. Kanten har ett extra mellanlägg av läder och är sydd med brun tråd. Vid slidöppningen är kanten förstärkt med en blank nit. Den öppna delen av slidan har tryckknappsstängning. På baksidan finns en 70 mm lång och 20 mm bred hälla fastnitad. En 30 mm lång öppning med ett runt hål finns mitt på hällans baksida.
Tillverkare
Bergska smedjan, Knivsmedjan.
Smedjan är uppförd på 1650-talet som en av de ursprungliga Rademachersmedjorna. I 350 år har smedjorna använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, pistoler, verktyg och spik. De första smedjorna stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustavs stads bruk, anlagt och uppkallat efter kung Carl X Gustav. Patron för bruket var Reinhold Rademacher. Det planerades att bygga 120 smedjor av sten på bruket i verkligheten byggdes 20 smedjor av trä.
År 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. Med tiden har området utvecklats till ett naturreservat där hantverk och tradition hålls levande. Verkstäderna används idag av bl.a. knivsmed, järnsmed, guldsmed, keramiker och kopparslagare. En av knivsmederna under senare delen av 1900-talet är Karl Molin som mellan åren 1983-1998 arbetade i Bergska smedjan med tillverkning av knivar. Smedjan har därefter drivits vidare av Jan-Peter Hammar som driver traditionen vidare med tillverkning av knivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Knivbladet är 130 mm långt och 30 mm brett och har lång tånge. Bladet är dubbeleggat. Bladryggen är 4 mm bred och har från klacken en tandad del som är 35 mm lång. Den övre eggen är avfasad och avsmalnande mot spetsen. Klacken är 14 mm lång. Bladet är inköpt av Karl Molin från annan tillverkare men på bladets ena sida finns etsat "KNIVSMEDEN; KARL MOLIN", och på klacken "ESKILSTUNA". Skaftet är 105 mm långt och 25 mm brett och har förnicklade fram och bakholkar, den främre holken har kort parerstång. Tångens slipspår är mässingsförstärkt.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt läder och är 195 mm lång och 45 mm bred. Kanten har ett extra mellanlägg av läder och är sydd med brun tråd. Vid slidöppningen är kanten förstärkt med en blank nit. Den öppna delen av slidan har tryckknappsstängning. På baksidan finns en 70 mm lång och 20 mm bred hälla fastnitad. En 30 mm lång öppning med ett runt hål finns mitt på hällans baksida.
Tillverkare
Bergska smedjan, Knivsmedjan.
Smedjan är uppförd på 1650-talet som en av de ursprungliga Rademachersmedjorna. I 350 år har smedjorna använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, pistoler, verktyg och spik. De första smedjorna stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustavs stads bruk, anlagt och uppkallat efter kung Carl X Gustav. Patron för bruket var Reinhold Rademacher. Det planerades att bygga 120 smedjor av sten på bruket i verkligheten byggdes 20 smedjor av trä.
År 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. Med tiden har området utvecklats till ett naturreservat där hantverk och tradition hålls levande. Verkstäderna används idag av bl.a. knivsmed, järnsmed, guldsmed, keramiker och kopparslagare. En av knivsmederna under senare delen av 1900-talet är Karl Molin som mellan åren 1983-1998 arbetade i Bergska smedjan med tillverkning av knivar. Smedjan har därefter drivits vidare av Jan-Peter Hammar som driver traditionen vidare med tillverkning av knivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Metall: mässing
Material 3
Trä
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
235
Signering / märkning
KNIVSMEDEN; KARL MOLIN; ESKILSTUNA
Källhänvisning
“EM 60164 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 27 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44063.