EM 60171 a-b - KNIV
Objekttyp
Titel
EM 60171 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60171
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En filékniv med slida. Skaft av jakaranda och slida av svart läder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 150 mm långt och 18 mm brett och hela eggen är avsmalnande och böjt uppåt mot bladspetsen. Bladryggen är 2 mm bred och följer kniveggens linjer. På ena sidan finns ingraverat "KNIVSMEDJAN; ESKILSTUNA 5-6 MARS 1986 och på andra sidan "INGENJÖRSUTBILDNING INFÖR 90-TALET". Kniven har en enkel pararstång av mässing. Skaftet är tillverkat av jakaranda och har vid pararstången mellanlägg av silver och mässing, är 120 mm långt och 25 mm brett och har rak form. Tillverkaren är okänd men kommer från Bergska smedjan-Knivsmedjan.
b Slida. Slidan är tillverkad av rårandsläder och svart till färgen. Den är 230 mm lång och vid slidspetsen 20 mm bred, vid slidöppning 45 mm bred. Slidan är sydd i kanten med svart tråd och är vid knivbladets början förstärkt med två svarta nitar och vid sliöppningen en svart nit. På slidans baksida finns en 80 mm lång och 20 mm bred svart hälla fastsatt.
Tillverkning
Bergska smedjan, Knivsmedjan.
Smedjan är uppförd på 1650-talet som en av de ursprungliga Rademachersmedjorna. I 350 år har smedjorna använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, pistoler, verktyg och spik. De första smedjorna stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustavs stads bruk, anlagt och uppkallat efter kung Carl X Gustav. Patron för bruket var Reinhold Rademacher. Det planerades att bygga 120 smedjor av sten på bruket i verkligheten byggdes 20 smedjor av trä.
År 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. Med tiden har området utvecklats till ett naturreservat där hantverk och tradition hålls levande. Verkstäderna används idag av bl.a. knivsmed, järnsmed, guldsmed, keramiker och kopparslagare. En av knivsmederna under senare delen av 1900-talet är Karl Molin som mellan åren 1983-1998 arbetade i Bergska smedjan med tillverkning av knivar. Smedjan har därefter drivits vidare av Jan-Peter Hammar som driver traditionen vidare med tillverkning av knivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 150 mm långt och 18 mm brett och hela eggen är avsmalnande och böjt uppåt mot bladspetsen. Bladryggen är 2 mm bred och följer kniveggens linjer. På ena sidan finns ingraverat "KNIVSMEDJAN; ESKILSTUNA 5-6 MARS 1986 och på andra sidan "INGENJÖRSUTBILDNING INFÖR 90-TALET". Kniven har en enkel pararstång av mässing. Skaftet är tillverkat av jakaranda och har vid pararstången mellanlägg av silver och mässing, är 120 mm långt och 25 mm brett och har rak form. Tillverkaren är okänd men kommer från Bergska smedjan-Knivsmedjan.
b Slida. Slidan är tillverkad av rårandsläder och svart till färgen. Den är 230 mm lång och vid slidspetsen 20 mm bred, vid slidöppning 45 mm bred. Slidan är sydd i kanten med svart tråd och är vid knivbladets början förstärkt med två svarta nitar och vid sliöppningen en svart nit. På slidans baksida finns en 80 mm lång och 20 mm bred svart hälla fastsatt.
Tillverkning
Bergska smedjan, Knivsmedjan.
Smedjan är uppförd på 1650-talet som en av de ursprungliga Rademachersmedjorna. I 350 år har smedjorna använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, pistoler, verktyg och spik. De första smedjorna stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustavs stads bruk, anlagt och uppkallat efter kung Carl X Gustav. Patron för bruket var Reinhold Rademacher. Det planerades att bygga 120 smedjor av sten på bruket i verkligheten byggdes 20 smedjor av trä.
År 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. Med tiden har området utvecklats till ett naturreservat där hantverk och tradition hålls levande. Verkstäderna används idag av bl.a. knivsmed, järnsmed, guldsmed, keramiker och kopparslagare. En av knivsmederna under senare delen av 1900-talet är Karl Molin som mellan åren 1983-1998 arbetade i Bergska smedjan med tillverkning av knivar. Smedjan har därefter drivits vidare av Jan-Peter Hammar som driver traditionen vidare med tillverkning av knivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Metall: mässing
Material 3
Trä
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
270
Signering / märkning
Knivblad: Knivsmedjan; Eskilstuna 5-6 mars 1986; Ingenjörsutbildning inför 90-ta
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60171 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44062.