EM 60180 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60180 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60180
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En kraftig, massiv jaktkniv med skaft av ben och läder. Rak slida av svart läder.
Beskrivning
a Kniv. Kniv har lång tånge och knivbladet är 155 mm långt och 25 mm brett. Spetsen på eggen är uppåtböjd och är avfasad med 8 mm. Bladryggen är 4 mm bred och avfasad och avsmalnande mot spetsen. Bladet har en 85 mm lång blodskåra. Klacken är 13 mm bred och spetsig och är stämplad på en sida med "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet har dubbel parerstång av mässing och mittdelen av skaftet är tillverkat av horn som polerats fram till gulvit och i skårorna svart färg. Benskollorna är fastsatta med mässingsnitar. På var sida om benskollorna är det mellanlägg av mörkt läder, mässing och rött och svart vulkanfiber och slutänden, som är vinklad neråt, är förnicklad. Tångens slutände och slipspår är förstärkta med mässing.
b Slida. Slidan är rak och spetsig i nederkant och upptill rundad. Den är tillverkad av kraftigt svart läder och är 300 mm lång och 55 mm bred. Knivbladets slidskydd är 170 mm lång och är sydd och nitad i kanterna. Den övre delen av slidan är öppen och 130 mm lång och två 65 mm långa skåror är utskurna på den öppna delen. Skårorna är avsedda för fastsättning i bälte. En 105 mm lång och 15 mm bred läderremsa är fastnitad under skårorna och läderremsan stängs med en svart tryckknapp.
Tillverkning
Pontus Holmberg
1852-1893
I början av 1870-talet kom Pontus Holmberg till Eskilstuna och 1876 startade han sin tillverkning av knivar. Den första tiden var Holmberg ensamarbetande knivsmed men hans produkter rönte stor uppmärksamhet och snart kunde han anställa. Pontus Holmberg avled 1893 och därefter drevs firman vidare inom släkten fram tills företaget såldes till Heljestrands industrier 1951. Företaget drevs vidare till i början av 1960-talet då verksamheten upphörde. Tillverkningen omfattade dolkar, jakt- och slidknivar men också konsttäljarknivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Kniv har lång tånge och knivbladet är 155 mm långt och 25 mm brett. Spetsen på eggen är uppåtböjd och är avfasad med 8 mm. Bladryggen är 4 mm bred och avfasad och avsmalnande mot spetsen. Bladet har en 85 mm lång blodskåra. Klacken är 13 mm bred och spetsig och är stämplad på en sida med "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet har dubbel parerstång av mässing och mittdelen av skaftet är tillverkat av horn som polerats fram till gulvit och i skårorna svart färg. Benskollorna är fastsatta med mässingsnitar. På var sida om benskollorna är det mellanlägg av mörkt läder, mässing och rött och svart vulkanfiber och slutänden, som är vinklad neråt, är förnicklad. Tångens slutände och slipspår är förstärkta med mässing.
b Slida. Slidan är rak och spetsig i nederkant och upptill rundad. Den är tillverkad av kraftigt svart läder och är 300 mm lång och 55 mm bred. Knivbladets slidskydd är 170 mm lång och är sydd och nitad i kanterna. Den övre delen av slidan är öppen och 130 mm lång och två 65 mm långa skåror är utskurna på den öppna delen. Skårorna är avsedda för fastsättning i bälte. En 105 mm lång och 15 mm bred läderremsa är fastnitad under skårorna och läderremsan stängs med en svart tryckknapp.
Tillverkning
Pontus Holmberg
1852-1893
I början av 1870-talet kom Pontus Holmberg till Eskilstuna och 1876 startade han sin tillverkning av knivar. Den första tiden var Holmberg ensamarbetande knivsmed men hans produkter rönte stor uppmärksamhet och snart kunde han anställa. Pontus Holmberg avled 1893 och därefter drevs firman vidare inom släkten fram tills företaget såldes till Heljestrands industrier 1951. Företaget drevs vidare till i början av 1960-talet då verksamheten upphörde. Tillverkningen omfattade dolkar, jakt- och slidknivar men också konsttäljarknivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1876
Tillkomsttid slut
före 1960
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Metall: mässing
Material 3
Horn
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
260
Signering / märkning
P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; ROSTFRI
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60180 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 13 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44047.