EM 60102 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60102 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60102
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En stor bruks- och jaktkniv med ledbar enkel parerstång och skaft av lackat trä. Slidan är tillverkad av rårandsläder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är rostfritt, 190 mm långt och 28 mm brett och går in i skaftet med 55 mm. Eggen är vid knivspetsen uppåtböjd. Bladryggen är 2 mm bred och avfasad mot spetsen. På bladets ena sida finns texten "ESKILSTUNA FABRIKAT ROSTFRI". Skaftet är 125 mm lång och 28 mm bred och är tillverkad av mellanbrunt trä och lackat. Det breda knivbladet hålls fast mellan träskollorna med två mässingsnitar och bladskårorna har en beläggning av mässing. En enkel ledbar parerstång av mässing finns vid skaftets framände. Ändbeslaget består av en oval mässingsplatta som är 35 mm bred och hålls fast med två mässingsnitar.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt rårandsläder och är 200 mm lång och 40 mm bred vid knivbladsöppningen, den är avsmalnande mot spetsen. Nedre delen på slidan har en dekorrand i ytterkanten. Slidan är ihopsydd på mitten av baksidan. På baksidan av slidan finns en 70 mm lång brun hälla fastsatt med två blanka nitar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet är rostfritt, 190 mm långt och 28 mm brett och går in i skaftet med 55 mm. Eggen är vid knivspetsen uppåtböjd. Bladryggen är 2 mm bred och avfasad mot spetsen. På bladets ena sida finns texten "ESKILSTUNA FABRIKAT ROSTFRI". Skaftet är 125 mm lång och 28 mm bred och är tillverkad av mellanbrunt trä och lackat. Det breda knivbladet hålls fast mellan träskollorna med två mässingsnitar och bladskårorna har en beläggning av mässing. En enkel ledbar parerstång av mässing finns vid skaftets framände. Ändbeslaget består av en oval mässingsplatta som är 35 mm bred och hålls fast med två mässingsnitar.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt rårandsläder och är 200 mm lång och 40 mm bred vid knivbladsöppningen, den är avsmalnande mot spetsen. Nedre delen på slidan har en dekorrand i ytterkanten. Slidan är ihopsydd på mitten av baksidan. På baksidan av slidan finns en 70 mm lång brun hälla fastsatt med två blanka nitar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Metall: mässing
Material 3
Trä
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
250
Signering / märkning
Kniv: ESKILSTUNA FABRIKAT ROSTFRI Parerstång: PAT.S.
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60102 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44046.