EM 60154 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60154 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60154
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En jaktkniv med skaft av valnöt. Slida av brunt läder och valnöt.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 150 mm långt och tillverkat av stainlesstål. Eggen är vinklad upp mot spetsen och mot knivskaftet är eggen vinklad uppåt mot tången som är 85 mm och syns på skaftets undersida. Bladryggen är 3 mm bred och 65 mm av ryggen är tandad. Den yttre delen av ryggen är avsmalnande och avfasad mot spetsen. Skaftet är tillverkat av valnöt och är 125 mm lång och 30 mm bred och spolformat. Den främre delen av skaftet är utformad till hel parerstång. Två nitar av mässing håller tången på plats i skaftet. Slutänden är oval och 35 mm hög och 20 mm bred. På bladet finns stämplat "J.A. HELLBERG AB; ESKILSTUNA SWEDEN; STAINLESS".
b Slida. Slidan är tillverkad av valnöt och brunt läder, den är 270 mm lång och 40 mm bred. Den nedre delen som skyddar knivbladet är av valnöt och 155 mm lång och 40 mm bred och har en öppen i botten som är 25 mm lång. Den övre delen är av brunt läder och 170 mm lång och 40 mm bred. Lädret är sytt i kanterna och fastsatt med nitar på träslidan. Den övre delen av lädret är öppet och har en 10 mm bred och 100 mm lång läderrem fastnitad med en tryckknapp av mässing.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 150 mm långt och tillverkat av stainlesstål. Eggen är vinklad upp mot spetsen och mot knivskaftet är eggen vinklad uppåt mot tången som är 85 mm och syns på skaftets undersida. Bladryggen är 3 mm bred och 65 mm av ryggen är tandad. Den yttre delen av ryggen är avsmalnande och avfasad mot spetsen. Skaftet är tillverkat av valnöt och är 125 mm lång och 30 mm bred och spolformat. Den främre delen av skaftet är utformad till hel parerstång. Två nitar av mässing håller tången på plats i skaftet. Slutänden är oval och 35 mm hög och 20 mm bred. På bladet finns stämplat "J.A. HELLBERG AB; ESKILSTUNA SWEDEN; STAINLESS".
b Slida. Slidan är tillverkad av valnöt och brunt läder, den är 270 mm lång och 40 mm bred. Den nedre delen som skyddar knivbladet är av valnöt och 155 mm lång och 40 mm bred och har en öppen i botten som är 25 mm lång. Den övre delen är av brunt läder och 170 mm lång och 40 mm bred. Lädret är sytt i kanterna och fastsatt med nitar på träslidan. Den övre delen av lädret är öppet och har en 10 mm bred och 100 mm lång läderrem fastnitad med en tryckknapp av mässing.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1891
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Trä
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
275
Signering / märkning
J.A. HELLBERG AB; ESKILSTUNA SWEDEN: STAINLESS
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60154 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44041.