EM 60152 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60152 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60152
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En smyckekniv med skaft av jakaranda och slida av svart läder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 150 mm långt och 20 mm brett och hela bladet smalnar av mot spetsen som är 2 mm. Bladryggen är 2 mm bred och är vinklad nedåt. På en bladsida finns stämplat "VERKSTADSIND. YRKESNÄMND" och andra sidan "INVIGNING PILOTVERKSTAD; 29/8 1985" Skaftet är tillverkat av jakaranda och har en kort enkel parerstång av mässing med mellanlägg av nysilver.
b Slida. Slidan är tillverkad av svart rårandsäder och är 230 mm lång och 45 mm bred. Den är ihopsydd i nederkanten med svart kraftig tråd och förstärkt med tre svarta nitar utmed sömmen. En 75 mm lång svart hälla finns fastnitad på slidans baksida.
Tillverkning
Bergska smedjan, Knivsmedjan.
Smedjan är uppförd på 1650-talet som en av de ursprungliga Rademachersmedjorna. I 350 år har smedjorna använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, pistoler, verktyg och spik. De första smedjorna stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustavs stads bruk, anlagt och uppkallat efter kung Carl X Gustav. Patron för bruket var Reinhold Rademacher. Det planerades att bygga 120 smedjor av sten på bruket i verkligheten byggdes 20 smedjor av trä.
År 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. Med tiden har området utvecklats till ett naturreservat där hantverk och tradition hålls levande. Verkstäderna används idag av bl.a. knivsmed, järnsmed, guldsmed, keramiker och kopparslagare. En av knivsmederna under senare delen av 1900-talet är Karl Molin som mellan åren 1983-1998 arbetade i Bergska smedjan med tillverkning av knivar. Smedjan har därefter drivits vidare av Jan-Peter Hammar som driver traditionen vidare med tillverkning av knivar.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 150 mm långt och 20 mm brett och hela bladet smalnar av mot spetsen som är 2 mm. Bladryggen är 2 mm bred och är vinklad nedåt. På en bladsida finns stämplat "VERKSTADSIND. YRKESNÄMND" och andra sidan "INVIGNING PILOTVERKSTAD; 29/8 1985" Skaftet är tillverkat av jakaranda och har en kort enkel parerstång av mässing med mellanlägg av nysilver.
b Slida. Slidan är tillverkad av svart rårandsäder och är 230 mm lång och 45 mm bred. Den är ihopsydd i nederkanten med svart kraftig tråd och förstärkt med tre svarta nitar utmed sömmen. En 75 mm lång svart hälla finns fastnitad på slidans baksida.
Tillverkning
Bergska smedjan, Knivsmedjan.
Smedjan är uppförd på 1650-talet som en av de ursprungliga Rademachersmedjorna. I 350 år har smedjorna använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, pistoler, verktyg och spik. De första smedjorna stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustavs stads bruk, anlagt och uppkallat efter kung Carl X Gustav. Patron för bruket var Reinhold Rademacher. Det planerades att bygga 120 smedjor av sten på bruket i verkligheten byggdes 20 smedjor av trä.
År 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. Med tiden har området utvecklats till ett naturreservat där hantverk och tradition hålls levande. Verkstäderna används idag av bl.a. knivsmed, järnsmed, guldsmed, keramiker och kopparslagare. En av knivsmederna under senare delen av 1900-talet är Karl Molin som mellan åren 1983-1998 arbetade i Bergska smedjan med tillverkning av knivar. Smedjan har därefter drivits vidare av Jan-Peter Hammar som driver traditionen vidare med tillverkning av knivar.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Metall: mässing
Material 3
Trä
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
265
Signering / märkning
VERKSTADSIND. YRKESNÄMND INVIGNING PILOTVERKSTAD 29/8 1985
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60152 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44040.