EM 60175 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60175 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60175
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En jaktkniv med skaft av horn och förnicklade holkar. Slida är tillverkad av brunt läder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet har lång tånge och är 115 mm långt och 30 mm brett. Bladryggen är 105 mm lång, är tandad med 25 mm och är därefter avsmalnande mot spetsen. Klacken är 10 mm lång och är stämplad på en sida med "J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet är tillverkat i ljust polerat horn och har 20 mm långa förnicklade holkar i fram- och bakände. Den främre holken har en kort enkel parerstång. Bakändens holk är vinklad nedåt. På slutänden sitter en vit papperslapp som döljer tångens slipspår och på papperslappen står texten "Art.nr 62H".
b Slida. Slidan är tillverad i brunt läder och är 180 mm lång och 40 mm bred. Slidan är sydd i i en kant och är förstärkt med läderremsa mellan ytterlädret, mot slidöppningen är sömmen förstärkt med en nit. Den öppna delen av slidan är 55 mm och har tryckknappsstängning. En 70 mm lång hälla finns fastnitad på slidans baksida.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet har lång tånge och är 115 mm långt och 30 mm brett. Bladryggen är 105 mm lång, är tandad med 25 mm och är därefter avsmalnande mot spetsen. Klacken är 10 mm lång och är stämplad på en sida med "J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet är tillverkat i ljust polerat horn och har 20 mm långa förnicklade holkar i fram- och bakände. Den främre holken har en kort enkel parerstång. Bakändens holk är vinklad nedåt. På slutänden sitter en vit papperslapp som döljer tångens slipspår och på papperslappen står texten "Art.nr 62H".
b Slida. Slidan är tillverad i brunt läder och är 180 mm lång och 40 mm bred. Slidan är sydd i i en kant och är förstärkt med läderremsa mellan ytterlädret, mot slidöppningen är sömmen förstärkt med en nit. Den öppna delen av slidan är 55 mm och har tryckknappsstängning. En 70 mm lång hälla finns fastnitad på slidans baksida.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1891
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Horn
Teknik 1
Slipat
Teknik 2
Ytbelagt: förnicklat
Längd (mm)
215
Signering / märkning
J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60175 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44038.