EM 60136 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60136 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60136
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En kraftig jaktkniv med skaft av läder och mässingslida. Slida av brunt läder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är tillverkat är smärglat stål, 125 mm lång och har lång tånge. Eggen är inte avfasad och spetsen är vinklad uppåt. Bladryggen är rak, är 4 mm bred och avsmalnande mot knivspetsen. En 50 mm lång tandning finns på ryggen och 10 mm under ryggen finns en 55 mm lång blodskåra. Bladets klack är 10 mm och stämplat med "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet är 105 mm långt och 30 mm brett, har kort parerstång av mässing och tillverkat i läder med mellanlägg i fram och bakände av mässing och vulkanfiber. Det bakre delen av skaftet är avsmalnande och har i slutänden ett bredare ovalt nysilverbeslag. På slutänden finns ett mässingförstärkt slipspår med en nit som håller tången stadigt i skaftet.
b Slida. Slidan är tillverkad i brunt läder och är 260 mm långt och 60 mm brett. Den del av slidan som skyddar knivbladet är 190 mm lång och är sydd och nitad i kanterna. Den nedre delen av den vinklade slidspetsen har metallbeslag. En 65 mm lång mönsterdel finns på slidan och mitt i mönstret finns en cirkel med ett älghuvud. Hällan är 70 mm lång och har två lodräta skåror för upphängning.
Tillverkning
Pontus Holmberg
1852-1893
I början av 1870-talet kom Pontus Holmberg till Eskilstuna och 1876 startade han sin tillverkning av knivar. Den första tiden var Holmberg ensamarbetande knivsmed men hans produkter rönte stor uppmärksamhet och snart kunde han anställa. Pontus Holmberg avled 1893 och därefter drevs firman vidare inom släkten fram tills företaget såldes till Heljestrands industrier 1951. Företaget drevs vidare till i början av 1960-talet då verksamheten upphörde. Tillverkningen omfattade dolkar, jakt- och slidknivar men också konsttäljarknivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet är tillverkat är smärglat stål, 125 mm lång och har lång tånge. Eggen är inte avfasad och spetsen är vinklad uppåt. Bladryggen är rak, är 4 mm bred och avsmalnande mot knivspetsen. En 50 mm lång tandning finns på ryggen och 10 mm under ryggen finns en 55 mm lång blodskåra. Bladets klack är 10 mm och stämplat med "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet är 105 mm långt och 30 mm brett, har kort parerstång av mässing och tillverkat i läder med mellanlägg i fram och bakände av mässing och vulkanfiber. Det bakre delen av skaftet är avsmalnande och har i slutänden ett bredare ovalt nysilverbeslag. På slutänden finns ett mässingförstärkt slipspår med en nit som håller tången stadigt i skaftet.
b Slida. Slidan är tillverkad i brunt läder och är 260 mm långt och 60 mm brett. Den del av slidan som skyddar knivbladet är 190 mm lång och är sydd och nitad i kanterna. Den nedre delen av den vinklade slidspetsen har metallbeslag. En 65 mm lång mönsterdel finns på slidan och mitt i mönstret finns en cirkel med ett älghuvud. Hällan är 70 mm lång och har två lodräta skåror för upphängning.
Tillverkning
Pontus Holmberg
1852-1893
I början av 1870-talet kom Pontus Holmberg till Eskilstuna och 1876 startade han sin tillverkning av knivar. Den första tiden var Holmberg ensamarbetande knivsmed men hans produkter rönte stor uppmärksamhet och snart kunde han anställa. Pontus Holmberg avled 1893 och därefter drevs firman vidare inom släkten fram tills företaget såldes till Heljestrands industrier 1951. Företaget drevs vidare till i början av 1960-talet då verksamheten upphörde. Tillverkningen omfattade dolkar, jakt- och slidknivar men också konsttäljarknivar.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1876
Tillkomsttid slut
före 1960
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Metall: mässing
Material 3
Läder
Teknik 1
Smärglat
Längd (mm)
225
Signering / märkning
Kniv: P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60136 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44035.