EM 60045 a-b - KNIV

EM_60045__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60045__1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 60045 a-b - KNIV

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

60045

Littera / subnummer

a-b

Anmärkning

En smal jakt- och brukskniv med skaft av masurbjörk och genombrutet mönstrad stålslida.

Beskrivning
a, Kniv. Knivbladet är 115 mm långt och är avfasat mot eggen med 7 mm. Bladryggen är 3 mm bred och ryggens yttre del mot spetsen är nedåtböjd. Bladets klack är 7 mm långt och 4 mm bred. På knivbladets spets finns några små rostfläckar. Skaftet är tillverkat av masurbjörk och är 110 mm långt. Skaftets båda ändar har dekorerade, förnicklade holkar. Knivbladet är signerat med "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN".

b, Slida. En stålslida med genombrutet mönster som är 170 mm lång. Vid slidans mynning finns en fastnitad öggla med en hälla av läder som är avsedd att fästas i ett bälte. Slidan är signerad på baksidan med "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN".

Tillverkning
Pontus Holmberg
1852-1893

I början av 1870-talet kom Pontus Holmberg till Eskilstuna och 1876 startade han sin tillverkning av knivar. Den första tiden var Holmberg ensamarbetande knivsmed men hans produkter rönte stor uppmärksamhet och snart kunde han anställa. Pontus Holmberg avled 1893 och därefter drevs firman vidare inom släkten fram tills företaget såldes till Heljestrands industrier 1951. Företaget drevs vidare till i början av 1960-talet då verksamheten upphörde. Tillverkningen omfattade dolkar, jakt- och slidknivar men också konsttäljarknivar.

(Källa: Knivar från Eskilstuna. Författare Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB 1999. ISBN 91-630-8176-8).

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

Tillkomsttid start

efter 1876

Tillkomsttid slut

före 1960

Sakord

KNIV

Specialbenämning

Slidkniv

Klassifikation 1

Hantverk och Industri

Klassifikation 2

Redskap

Antal

1

Material 1

Metall: kolstål

Material 2

Trä: björk masur

Material 3

Metall: mässing

Teknik 1

Slipat

Teknik 2

Polerat

Teknik 3

Ytbelagt: förnicklat

Längd (mm)

225

Signering / märkning

Kniv: P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN, Slida: P. HOLMBERG; se.anm.

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanlands län

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 60045 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 6 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44021.