Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 14 oktober 1897

Objekttyp

Titel

Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 14 oktober 1897

Anmärkning

{1897, den 14 Oktober}

Närvarande: samtlige Herrar Stadsfullmäktige med undan-
tag af Herrar v. Krusenstierna,
Stawelius,
Fahlstedt,
Thunberg och
Öberg, alla med anmälda och godkända förfall.

{§ 1.}
Att jemte Ordföranden justera detta protokoll utsågos Herrar
Wallin och Åkerstein.

{§ 2.}
Ordföranden anmälde att från Byggnadsnämnden, efter
Stadsfullmäktiges senaste sammanträde, inkommit utdrag af
dess protokoll den 13 nästlidne September med förklaring,
det Nämnden för sin del icke hade något att erinra mot
den föreslagna ändrade lydelsen af § 2 i den för staden
gällande Byggnadsordningen, samt att med anledning här-
af och på grunda af Stadsfullmäktiges beslut den 10 nästlidne
September de beslutade förändringarne af § 15 i reglementet
för Drätselkammaren och § 2 i Byggnadsordningen för Eskils-
tuna stad blifvit till KMB. i länet öfversända för pröf-
ning och fastställelse.

[MARG: {136 B.}]

{§ 3.}
Jemlikt Helsovårdsnämndens den 17 Augusti och 5
Oktober innevarande år gjorda framställningar med deröf-
ver af Beredningsutskottet afgifvet utlåtande beslutade
Stadsfullmäktige antagande af följande

{"Stadga för matvaruhandel och Köttbesigtning i Eskilstuna}

{§ 1.}
Lägenhet, i hvilken bagerirörelse idkas, eller hvarest
kött, fläsk, korf och andra charkuterivaror, smör eller
ost till salu hållas eller till försäljning förvaras eller
beredas, skall vara sund, rymlig, ljus och luftig, samt
hållas i rent och snyggt skick. Sådan lägenhet får
icke användas till bostad, sofrum, kök och ej heller
till förvaring af något, som kan gifva födoämnena
bismak, befordra deras förskämning eller eljes bi-
bringa dem helsovådliga egenskaper.

Slagteri får icke ligga på mindre afstånd än
sex meter från stall, fähus, svinhus, afträde, gödsel-
stack och dylikt.

{§ 2.}
I lägenhet, der kött, fläsk, korf och andra char-
kuterivaror eller öfriga matvaror, som genom affall
eller förskämning kunna orsaka osundhet, hållas till
salu eller till försäljning förvaras eller beredas, skall
derjemte, der fara för grundens förorening föreligger,
golfvet göras så tätt, att orenlighet ej kan i mar-
ken eller trossbottnen nedtränga, hvarjemte väg-
gar och bord skola målas i ljus oljefärg eller beklä-
das med kakel, zink, plåt eller annat tjenligt ämne,
så att de med lätthet kunna urtvättas.

{§ 3.}
a) Lägenhet, som användes till försäljningslokal för
i § 1 omförmälda matvaror, skall utvändigt vara försedd
med skylt, som tydligt angifver rörelsens beskaffenhet
och dess idkares namn.

b) Innehafvare af sådan lägenhet, som § 1 omförmäldes,
vare pligtig att i densamma hafva anslaget ett exemplar
af dessa stadgar, som af Helsovårdsnämnden på be-
gäran tillhandahålles.

{§ 4.}
Inträffar sjukdomsfall i boningsrum, hörande till
lägenhet, som användes till något af de i § 1 omförmäl-
da ändamål, och finnes anledning antaga, att sjukdo-
men är af farlig smittosam art, såsom sharlakans-
feber, difteri, nervfeber, fläckfeber, kolera, rödsot eller
smittkoppor, skall anmälan om förhållandet af lägen-
hetens innehafvare ofördröjligen göras hos stadsläka-
ren, som har att skyndsamt meddela nödiga föreskrifter
till förekommande af sjukdomens spridning. Fall av lung-
sot bör ock under enahanda förhållanden anmälas.

{§ 5.}
a) Fordon, häckar, lådor, bord och dylikt, som å allmän
saluplats användas till förvaring och försäljning af kött
och fläsk eller deraf beredda charkuterivaror, skola
hållas väl rena, samt vara oljemålade i ljus färg och
försedda med skylt, upptagande försäljarens namn
och bostad. Öfver såväl fordon, som häckar och bord
skall å oljemålade stolpar vara anbragt tältbetäckning
af ändamålsenligt tyg.

Häckar och lådor skola inuti vara helt och hållet
beklädda med zinkplåt; och skall, för varornas uppläggan-
de till försäljning, fordon vara försedt med en hela for-
donet betäckande skifva af trä, på öfversidan be-
klädd med zinkplåt.

Fordon, häckar, lådor och bord få ej användas till för-
varingsplats för annat än kött- och fläskvaror jemte
för försäljning deraf erforderliga redskap, hvilka skola
hållas väl rena. I tomrummet mellan träskifvan
och fordonets botten få ej kött och fläskvaror förvaras.

Foder, samt hudar, skinn, inelfvor, hufvuden och fötter
af nötkreatur få ej förvaras tillsammans med kött och
fläsk. Foder samt hudar och skinn skola förvaras i hela,
rena och torra säckar, samt inelfvor, hufvuden och fötter
i rena korgar eller tinor.

Kött och fläsk, som hitföras, skall under transporten
förvaras så betäckt, att det ej på något sätt förorenas.
Till betäckning må endast användas hvit och för ända-
målet afsedd linne- eller bomullsväfnad eller annan
af Helsovårdsnämnden godkänd väfnad. Dylik be-
täckning skall hållas väl ren. Under transport och
under försäljning få kött och fläsk ej förvaras å bäd-
dar af halm eller hö och dylikt; och må ej heller tras-
mattor, säng- och hästtäcken och dylikt begagnas till
underlägg.

Tråg och dragkärror, som af slagtare, månglare och
charkuterihandel användas för kringföring af
kött, fläsk och charkuterivaror, skola vara oljemå-
lade i ljus färg och försedda med egarens namn
och adress. Under kringförandet skola dessa varor
vara på tjenligt sätt öfvertäckta.

Hvad i detta mom. föreskrifvits angående anord-
ningen af fordon och häckar gäller icke, då desam-
ma endast användas till försäljning af kött
och fläsk i hela djurkroppar eller i half eller
fjerdedels parter.

b) Ej må någon under transport af kött och fläsk
sitta derå och ej heller på fordon, häck, bord eller
kubb, som å allmän saluplats användas vid försälj-
ning eller styckning af kött- och fläskvaror.

c) Slagtade djur eller delar deraf få ej å allmän
plats läggas på marken, utan skola uppläggas på
underlag af minst en meters höjd öfver marken.

d) Kött och fläsk få ej upphängas utanför butik
till skyltning.

e) Färs af kött eller fläsk, smult äfvensom blod skall,
då varan hålles till salu å allmän plats, förvaras i öfver-
täckta kärl.

f) Kött och fläsk må ej å öppen saluplats bearbetas till
färs.

g) Huggkubbar eller annat, hvarå kött å salutorgen styc-
kas, skola hafva en höjd af minst en meter från mar-
kens yta, derest dessa föremål icke äro uppstälda
å säljarens vagnar eller salubord. Dylika föremål skola
hafva slät och jemn huggyta samt hållas väl rena.

h) Hofvar och klöfvar, som qvarsitta vid djurdelar, af-
sedda till försäljning, skola vara fullständigt ren-
gjorda.

{§ 6.}
Kött och djurdel af sådan beskaffenhet, som angif-
ves i § 15 mom 1 Helsovårdsstadgan, får icke användas
vid tillverkning af korf och andra charkuterivaror eller
ens förvaras i lägenhet, der sådana varor tillverkas,
hållas till salu eller förvaras. Kött och djurdelar,
som, utan att vara af den beskaffenhet, som ofvan
nämnts, kunna skäligen misstänkas vara till födo-
ämnen mindre lämpliga, må icke till salu utbjudas,
förr än de blifvit af legitimerad veterinär besigtigade
och såsom dugliga till menniskoföda godkända.

{§ 7.}
Ang. handel med mjölk, hästkött och uppblåst kött
gälla särskilda stadganden.

{§ 8.}
Den, som bryter mot någon af ofvan-
gifna föreskrifter böte, der ej straff enligt
allmän lag bör följa å förseelsen, från
och med två till och med ett hundra kro-
nor. Förseelser mot bestämmelserna i §
4 och § 6 må derjemte, då skäl dertill fin-
nes, i öfverensstämmelse med § 22 af Hel-
sovårdsstadgan allmänneligen kungöras;
och vare den felande eller försumlige skyldig
att på egen bekostnad genast vidtaga den
åtgärd, Helsovårdsnämnden för varans aflägs-
nande eller oskadliggörande kan finna skä-
ligt föreskrifva, likasom ock att, då Helso-
vårdsnämnden finner skäligt förbjuda lä-
genhets användande till något af de i § 1
angifvna ändamål, ställa sig sådant för-
bud till efterrättelse.

§ 9.
För att betjena allmänheten med be-
sigtning af svinkött på trikiner eller
dynt samt att biträda Helsovårdsnämn-
dens tillsyningsman med undersökning
af kött och andra matvaror, som anhållas
å allmän saluplats eller på annat ställe
till salu utbjudas, inrättas af Helsovårds-
nämnden en s. k. köttbesigtningsbyrå.

§ 10.
Byrån står under Helsovårdsnämn-
dens öfverinseende; närmaste tillsynen
tillkommer stadsläkaren.

§ 11.
Lokal för byrån med nödiga möbler,
uppvärmning, belysning, städning, stäm-
peljern och skrifmaterialier tillhandahål-
les af staden, men sådana instrumenter,
som erfordras för sjelfva undersöknin-
gen, såsom mikroskop, knifvar, objektglas,
täckglas m. m. bekostas af föreståndaren.

§ 12.
Byrån förestås af legitimerad veterinär,
som af Helsovårdsnämnden antages, och
eger uppbära de för besigtning stadgade
afgifter, hvilka årligen af Helsovårdsnämn-
den bestämmas.

§ 13.
Byrån skall för allmänheten hållas
öppen å tider, som af Helsovårdsnämnden
bestämmas.

§ 14.
Af hvarje helt eller halft svin skola
prof tagas från följande ställen:

1) Käkmusklerna,
2) Halsmusklerna,
3) Mellanrefbensmusklerna,
4) Mellangärdet,
5) Bukmusklerna.

Från mellangärdet böra minst 3 och
från hvart och ett af de öfriga ställena
minst 2 prof undersökas.

Å, skinkor och Amerikanska fläsksidor
tagas 5 prof och böra dervid, hvad de förra
vidkommer, företrädesvis de ställen väljas,
der muskel fäster sig vid ben eller öfvergår
i sena.

Undersökningarne göras med 20 gånger
förstoring.

§ 15.
Svinkött, som efter vederbörlig under-
sökning befunnits fritt från trikiner och
dynt, stämplas med i svålen inbrända mär-
ken på tillräckligt antal ställen, Stämpeln
innehåller bokstäfverna (E. K. B. B.). Saknas
svål förses fläsket med byråns sigill.

§ 16.
Befinnes fläsk, som till besigtning
inlemnats, trikin- eller - dynt - haltigt, åter-
ställes icke fläsket till inlemnaren, utan
är denne i stället berättigad att, mot af-
lemnande af qvitto, för fläsket erhålla
ersättning efter det medelpris, som i staden
under nästföregående månad varit gällande
och som å byrån genom anslag tillkänna-
gifves; och skall det sjuka fläsket på Helso-
vårdsnämndens bekostnad genom förestånda-
ren oskadliggöras.

§ 17.
Åtnöjes icke inlemnaren af sjukt fläsk
med det på förhand bestämda inlösnings-
pris eller förekommer giltig anledning der-
till, att egaren af sådant fläsk före under-
sökningen haft kännedom om fläskets trikin-
eller dynthalt, utbetalas icke någon ersätt-
ning för fläsket, utan anmäles förhållan-
det hos polismyndigheten.

§ 18.
Andra matvaror än fläsk, hvilka å by-
rån för undersökning inlemnas och befin-
nas till menniskoföda otjenliga, ersättas ej,
utan oskadliggöras endast å Helsovårds-
nämndens bekostnad. Tredskas egaren, an-
mäles förhållandet hos polismyndigheten.

§ 19.
Vid byrån skall föras dagbok enligt af
Helsovårdsnämnden faststäldt formulär,
deri hvarje undersökning och dess resul-
tat införes.
-

Denna stadga tillämpas från och med den 1 April
1898."

-

Härjemte beslöto Stadsfullmäktige att, jemlikt §
24 i Helsovårdsstadgan för riket den 25 Sept. 1874 öf-
verlemna ärendet till KMB. i länet under anhållan,
det KMB. med upphäfvande af den genom resolution
den 3 Juni innevarande år faststälda ordningsföreskrift
rörande höjden af huggkubbar och annat, hvarå salu-
fördt kött här i Eskilstuna styckas, hvilken ordningsföreskrift
till hufvudsakligaste delen finnes intagen i ofvanstående
stadga, måtte lemna fastställelse å hvad Stadsfullmäktige
sålunda nu beslutat.

[MARG: N:r 84.]

{§ 4.}
Sedan Stadsfullmäktige förut denna dag för sin del an-
tagit ett af Helsovårdsnämnden ingifvet förslag till stad-
ga, bland annat, för köttbesigtning i Eskils-
tuna att träda i kraft den 1 April 1898, beslöto Stads-
fullmäktige, jemväl på Helsovårdsnämndens, af Ut-
skottet biträdda hemställan, att för inrättande af
en köttbesigtningsbyrå härstädes och för dess drifvande
anslå

{dels} för en gång till anskaffande af för byrån nödiga
inventarier ett belopp af 500 kr.,

{dels ock} tillsvidare för kalenderår räknadt, ej mindre
till lokalhyra, der ej inom stadens egna gårdar lämp-
lig lokal för byrån kunde anordnas, ett belopp af
förslagsvis 300 kr., än äfven till aflöning åt föreståndaren, för-
slagsvis ett belopp af 300 kronor;

alt under förutsättning, att genom KMB:s fastställelse
å den beslutade stadgan i förevarande hänseende
en köttbesigtningsbyrå komme att här anordnas.

[MARG: {84.}]

{§ 5.}
Med magistratsskrifvelse öfverlemnades KMB:s i
länet resolution den 27 September 1897, hvarigenom
utskänkningstiderna för källar- och schweitzeriloka-
lerna i Stadshuset bestämts under sön- och helgda-
gar till kl. 9-11 f. m., kl. 1-5 och 6-10 e. m. samt hvar-
dagar till samma tid, som gälde för öfriga här
i staden befintlige källare- och schveitzerilokaler,
der utskänkningen icke bedrefves såsom krogrörelse,
i enlighet med föreskrifterna i KMB:s resolution den
29 Mars 1892

Stadsfullmäktige beslöto härmed åtnöjas; och skulle
bevis öfver delgifningen genom utdrag af protokollet
tillika med resolutionen åtecknad stämpelpappersafgift, fem
kronor, som till betalning ut stadskassan utanordnades,
till Magistraten öfversändas för att KMB. i länet tillstäl-
las.

[MARG: {238}]

{§ 6.}
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af Helsovårds-
nämnden i ärendet framlagdt förslag beslöto Stadsfull-
mäktige för sin del följande förändrade lydelse af momen-
terna 2 och 3 i den af KMB. i länet den 28 Mars 1887 faststälda
stadga för mjölkförsäljningen härstädes:

"2) Lägenhet, der mjölk säljes eller till afsalu förvaras, skall
vara sund, ljus, luftig och ändamålsenligt inredd samt
hållas i rent och snyggt skick. Den får icke för sitt än-
damål användas med mindre den blifvit och fortfar att
vara af Helsovårdsnämnden godkänd.

Sådan lägenhet skall med dertill hörande inventarier
ständigt hållas väl ren och snygg samt får icke an-
vändas till bostad, sofrum eller kök. Förutom mjölk
och grädde få inga andra varor der försäljas eller för-
varas än smör, bröd eller ägg.

3:o Å mjölkförsäljningsställe skall kärl, hvari mjölk
eller grädde förvaras, vara af metall eller sten samt
försedt med tydligt, fast anbragt märke, som an-
gifver innehållets beskaffenhet såsom a) grädde
b) oskummad söt mjölk, c) skummad mjölk, d) hand-
skummad mjölk, innehållande minst 1/2% fetthalt,
e) sur mjölk o. s. v.

Kärl, som användes för transport af mjölk el-
ler grädde, skall vara väl slutet samt ständigt hål-
las väl rent och snyggt. Fordon, som användes till
dylik transport, skall hållas rent och snyggt, samt
får ej brukas till forsling af sådana ämnen, som
kunna förorena detsamma."

Förestående beslut fattades, hvad angår beteck-
ningarne å kärl, hvari mjölk och grädde förvaras,
efter en stunds diskussion och efter omröstning,
dervid 19 röster tillföllo ofvanstående, af Herr Frieman
formulerade förslag, medan 12 röster afgåfvos för bifall
till ett af Herr Söderblom framstäldt förslag, att i stället för de af Helso-
vårdsnämnden föreslagna beteckningarne under c) handskummad mjölk och under d)
separerad mjölk, skulle införas allenast en beteckning "skummad mjölk."

Mot beslutet, i hvad det rörde ofvannämnda beteck-
ningar å kärl för mjölk och grädde, anförde D:r E. V. Pal-
lin följande skriftliga reservation:

"Mot Stadsfullmäktiges i Eskilstuna beslut att
i Helsovårdsnämndens förslag till ändring af nu gäl-
lande "stadga för mjölkförsäljning i Eskilstuna" i stäl-
let för af Helsovårdsnämnden föreslagna skylt-
märken å till salu hållen mjölk, hvilka äro: under
c) handskummad mjölk och under d) separerad mjölk och
antaga beteckningarne under c) skummad mjölk och
under d), handskummad mjölk, innehållande minst
1/2% fetthalt, får jag anmäla min reservation af föl-
jande skäl.

Det är allmänt bekant att i regel stor skilnad i
fetthalt förefinnes i hand- och maskinskummad mjölk.
I stort sedt kan den förra anses som prima och den
senare som sekunda skummjölk. I Stockholm och
Göteborg, der talrika fettbestämningar årligen göras
å till salu hållen mjölk, har i allmänhet fetthalten
i handskummad mjölk varit öfver 0.5% och i maskin-
skummad under 0.5%. Allmänheten der liksom här
känner alt för väl detta och köper hellre handskum-
mad mjölk om ock till högre pris än separerad. Hel-
sovårdsnämndens tillsyningsman har sig bekant,
hvarifrån skummjölken köpes, och den skumnings-
metod som der begagnas. Härigenom är för honom
kontrollen, att rätta skyltar begagnas, mycket lätt. Att der-
emot å den mängd ställen, på hvilka skummjölk här-
städes till salu hålles, noggrannt öfvervaka fetthalten
såsom stående öfver eller under 0.5% skulle medföra stort
besvär för tillsyningsmannen samt vålla så stora svå-
righeter vid kontrollens utöfvande, att näppeligen under-
slef mycket ofta kunde förekommas. Detta har också
visat sig vara händelsen i flera större städer, och
såväl i Stockholm och Göteborg, som i nästan alla
Sveriges medelstora städer, der särskild mjölkkon-
troll finnes, skiljes endast på handskummad och
separerad mjölk. Den erfarenhet, som samlats i des-
sa större samhällen, anser jag, i likhet med
Helsovårdsnämnden, att vi böra tillgodogöra oss
och icke söka här införa något nytt, som dels är jem-
förelsevis opröfvadt och dels visat sig opraktiskt.
Skulle föröfrigt så ske, som Stadsfullmäktige be-
slutat, så måste Helsovårdsnämnden anskaffa
fettbestämningsapparat samt kompetent person,
som verkställer undersökningarne, då det väl ej
gerna kan anses fullt riktigt att öfverlemna dessa
kontrollprof till något mejeri här i trakten, enär
ju mejerierna äro de ojemförligt största försäljar-
ne af skummjölk inom staden.

Eskilstuna 14 Oktober 1897.
/E. V. Pallin/
Ordförande i Eskilstuna stads Hel-
sovårdsnämnd."

Stadsfullmäktige beslöto härefter

{dels} att jemlikt § 24 i Helsovårdsstadgan för riket den
den 25 September 1874, genom Magistraten öfverlemna hand-
lingarne i ärendet till KMB. i länet under anhållan,
det KMB., med upphäfvande af mom. 3 och 4 i den genom
resolutionen den 28 Mars 1887 faststälda stadga för
mjölkförsäljningen i Eskilstuna, ville å Stadsfullmäktiges
härofvan omförmälda beslut lemna fastställelse,

{dels ock} att, der ifrågavarande ändringar vunne fastställelse,
de nya bestämmelserna skulle träda i kraft den 1 April
1898.

[MARG: {247}]

{§ 7.}
Biföllo Stadsfullmäktige en af Helsovårdsnämnden
gjord framställning att, då de till Nämnden för inneva-
rande år anvisade anslag komme att blifva otillräck-
liga, hufvudsakligen på grund af det utaf 1896 års
revisorer anmärkta förhållande, att redan 1896 års an-
slag öfverskridits, så att vid 1897 års början Nämnden
häftat i skuld till Kassaförvaltaren å 656 kr. 73 öre,
hvilken skuld af innevarande års anslag guldits, för
år 1897 erhålla ett extra anslag af 500 kr. för bestridan-
de af ännu återstående utgifter detta år.

[MARG: {248}]

{§ 8.}
Till Drätselkammaren för beredning remitterades
en af Brandchefen å brandkårsbefälets vägnar gjord
framställning om inrättande af en vattenpost för ångsprutan i den
del af stadsdelen Vester, som är belägen längst bort
från ån.

[MARG: res. {249.}]

{§ 9.}
Med tillkännagifvande, att Stadshuset komme att
blifva fullt färdigt under förra hälften af nästkom-
mande November månad, föreslog Stadshuskomiterades
Ordförande Herr Stålberg, att till Utskottet för omedel-
bar beredning måtte hänskjutas frågan om en festlig
invigning af Stadshuset, hvartill förutom Landshöfdin-
gen, Landssekreteraren och Landskamreraren i
länet samt Ordförandena i Landstinget och Hushållnings-
sällskapet skulle inbjudas stadshusbyggnadens ar-
kitekt och de större entreprenörerne, samt om beviljan-
de af ett anslag för nämnda ändamål; och blef med
bifall härtill Stadsfullmäktiges sammansträde ajourneradt,
medan Utskottets sammanträdde för ärendets behandling.

Då Stadsfullmäktiges sammanträde åter fortsattes be-
slöto Stadsfullmäktige, på utskottets hemställan, att
en festlig invigning af stadshuset skulle ega rum, hvartill
borde inbjudas de af Herr Stålberg föreslagna personer äf-
vensom andra, hvilka tilläfventyrs dertill borde ifrågakom-
ma; att till bestridande af nödiga kostnader för de inbjud-
na samt öfriga anordningar skulle anvisas ett anslag in-
till 500 kronor, samt att för utförande af beslutet och
vidtagande af alla härför erforderliga
arbeten utse en komité af fem personer med öppen
fullmakt att anordna festen såsom densamma ansåge
bäst och lämpligast; och utsågos till ledamöte af denna
komite Stadsfullmäktiges Ordförande och v. Ordförande,
Herrar Arvid Nilsson och V. Moss-
berg, Drätselkammarens Ordförande, Herr Aug. Stål-
berg, Direktören G. Fahlstedt och Stadsfogden Ernst
Modigh.

D:r Mossberg föreslog härefter, att till denna fest
jemväl borde inbjudas stadshuskomiterade, hvilket
förslag af Stadsfullmäktige godkändes.

Med anledning häraf anhöllo Herrar Arvid Nilsson och Stål-
berg, såsom ledamöter i Stadshus-
komitén att blifva befriade från uppdraget
att vara medlemmar i festkomitén; men sedan det
framhållits, att nämnda personer såsom
Ordförande i Stadsfullmäktige och Drätselkammaren
icke kunde eller borde saknas i festkomitén och såsom undertecknare af
den officiella inbjudning till invigningen, som i
stadens namn borde utgå, och enträgna anhållan till dem fram-
stälts att i komitén qvarstå, återtogo de den gjorda
afsägelsen.

[MARG: {trans}{250}]

{§ 10.}
På grund af den utredning i ärendet och om be-
hofvet af ökadt anslag för drifvande af tekniska
skolans härstädes verksamhet, som af dess direktion förebringats,
beslöto Stadsfullmäktige, på Berednings Utskottets derom gjorda
hemställan, bifalla en af Riksdagsmannen Aulin
och tekniska skolans direktion samfäldt gjord fram-
ställning, att ett anslag af Tvåtusen kronor årligen, från
och med år 1899 finge ställas till samma direktions förfogan-
de för användande, på sätt af Kongl. Maj:t under nästlidet
år gillad stat an[gåfve], under förutsättning, att ett lika stort
årligt anslag för samma ändamål af nästkommande
års Riksdag på ordinarie stat anvisades.

[MARG: 236/1897.]

Justeradt den 16 Oktober 1897

/Arvid, Nilsson/
/Joh, Wallin/
/H, Åkerstein/

[MARG: {reg.}]

År 1897 den 18 Oktober å Rådhuset offentligen uppläst betyga:

/Joh Aug Larsson/
/Carl Ledin/

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 14 oktober 1897,” Eskilstuna kommun, hämtad 13 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/107152.

Personrelationer