Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 11 september 1890

{1890 den 11 September}

Närvarande: Samtliga herrar Stadsfullmäktige med
undantag af:

Herr F. O. Nilsson
Herr A. Falk
Herr Hj. Åkerstein
Herr E. A. Berg
Herr Arvid Nilsson

med godkända förfall

{§1.}
Enligt från Magistraten ankommet Utdrag af Magistratens
protokoll den 3 innevarande månad, hade å allmänn
rådstuga sistberörda dag Fabriksidkaren C. A. Stenman
blifvit i aflidne Handlanden A. F. Dahlströms
ställe vald till Stadsfullmäktig för tiden intill den 1
Januari 1891.

Herr C. A. Stenman intog plats bland Stadsfull-
mäktige.

[MARG: % 130]

{§2.}
Stadsfullmäktige delgåfvos Landshöfdingeembetets
Utslag den 18 Augusti 1890, hvarigenom förordnats
att Smidesarbetaren Carl Victor Booberg jemte hustru
och barn skall för innevarande år föras i mantal i
Fors socken och uteslutas ur mantalslängden för Eskilstuna
stad.

Utslaget lades till handlingarne och utanordnades tre
kronor stämpelafgift till Utslaget.

[MARG: 128]

§3.
Stadsfullmäktige delgåfvos Konungens Befallningshafvandes
Utslag den 27 Augusti 1890, hvarigenom förordnats
att ogifta Anna Carolina Andersson skall för
innevarande år föras i mantal i Lista socken
och uteslutas ur mantalslängden
för Eskilstuna stad.

Utslaget lades till handlingarne och utan-
ordnades tre kronor stämpelafgift till Utslaget.

[MARG: 129]

{§4.}
Genom Magistraten öfverlemnades till Stadsfull-
mäktige Konungens Befallningshafvandes resolution
den 13 Augusti 1890 angående fastställelse af
ny Sotaretaxa för staden, så lydande:

"Konungens Befallningshafvandes i Söder-
manlands län resolution i
anledning af en genom Magistraten
i Eskilstuna hit inkommen fram-
ställning om fastställelse å en af Stads-
fullmäktige derstädes den 10 Juli
1890 antagen ny Sotaretaxa för
nämnda Stad; Gifven Nyköping
i landskansliet den 13 Augusti
1890.

Konungens Befallningshafvande har detta ärende
i öfvervägande tagit och finner dervid efter
granskning af de utaf Stadsfullmäktige an-
tagna bestämmelserna, mot hvilka klagan
härstädes icke förekommit, godt att, med
upphäfvande af nu gällande sotaretaxa för Eskilstuna
stad, till efterrättelse intill utgången af år 1895,
fastställa följande:

{Sotaretaxa för Eskilstuna stad}
att gälla intill utgången af år 1895.

För sotning af rökgång enligt kap. 2 i Stadens
brandordning skall sotaren i årlig afgift åtnjuta:

a) {från spisel}
Inom vindsvåning el. våning närmast derunder - 2 kronor 40 öre
Inom våning näst derunder (bottenvåning
i tvåvåningshus) - 3 kronor -
Inom våning näst derunder
(bottenvåning i trevåningshus) 3 kronor 60 öre
Dock med iakttagande af att, der jernspis
(kokugn) icke finnes anbragt, nedsättas
förestående afgifter med 60 öre.

b) för eldstäder hos bagare,
bryggare eller i värdshus dubbelt mot förestående.

Härförutom eger Sotaren att af vederbörande husegare
uppbära följande ersättningar endast i de fall, då han
derom särskildt anlitas:

För sotning af kakelugnspipa:
Inom vindsvåning och våning närmast derunder för gång - 25 öre
Med tillägg af 10 öres förhöjning för hvarje dernäst
följande våning.

för sotning af kakelugnar
med eller utan sotventiler för gång - 15 öre
för igensättning af kakelugn utan sotventil
för gång - 25 öre.

Under sotning af rökgång från eldstad inbegripes
äfven sotning och rengöring af sjelfva eldstaden
(såsom jernspislar, kaminer, pannmurar och bakugnar)
och skola vid sotning af rökgångar dit ledande, till kamin
eller jernspis hörande plåtrör samtidigt af sotaren
löstagas, rensas och derefter iordningställas äfvensom
befintliga rökhufvar från sot befrias.

Sotning af skorsten skall alltid, när så ske kan,
verkställas medelst upp- och nedstigning i skorstenen.

Uppbörden af afgifterna enligt mom a) och b) verkställes i samman-
hang med kommunaluppbörden genom Stadskamreraren och debiteringen
af samma afgifter verkställes i enlighet med Drätselkammarens
föreskrifter.

Denna taxa skall genom Drätselkammarens försorg årligen kungöras i Stadens
tidningar.

Sotaren är skyldig utan ersättning deltaga i de årliga brandsynerna.

Den, som med ofvanstående sotaretaxa i sin helhet eller något dithörande
stadgande icke
åtnöjes, eger att hos Kongl. Maj:t i underdånighet söka ändring genom besvär,
hvilka till dess Civil-
departement böra ingifvas eller må, på klagandens eget äfventyr, i betaldt
bref med allmänna posten
insändas, med iakttagande dervid, att besvären inkomma till nämnda departement
senast
klockan före tolf å trettionde dagen, efter det klaganden af beslutet erhållit
del,
eller, om helgdag då inträffar, nästa söcknedag derefter, vid äfventyr, om det
försummas, att
klaganden förlorat sin talan. År och dag som ofvan

/Otto Printzsköld/ / /Johan [Vidén]/."

Med anledning häraf beslutades:

1:o att nuvarande sotaretaxa skall upphöra gälla,

2:o att den faststälda taxan skall öfverlemnas till
Drätselkammaren för iakttagande, offent-
liggörande och tryckning.

3:o att af Stadens kassa skall utanordnas tre kronor
stämpelafgift till resolutionen.

[MARG: 131]

{§5}
Stadsfullmäktige delgåfvos Landshöfdinge
embetets resolution den 8 Augusti 1890, hvarigenom
enkan Carolina Hilma Dahlström medgifvits att i gården N:o 30
härstädes idka försäljning af krut, dynamit och spräng-
ämnen.

Stadsfullmäktige läto härvid bero.

{§6.}
Till Utskottets beredning remitterades Magistratens skrifvelse
den 2 innevarande månad, deri infordrats uppgift å det belopp,
Eskilstuna stad vill teckna i aktiebolag för byggande
af jernväg genom Norra Södermanland.

[MARG: {res}]

{§7.}
På framställning af Drätselkammaren beslutade Stads-
fullmäktige hos Länsstyrelsen anhålla om förordnande
för förste Landtmätaren A. W. Lodén att till de delar,
som icke annan tillhöra, uppmäta och å karta lägga
Stadens utmark Westermarken äfvensom att uppgå
och med egoutbyte, om så
erfordras, reglera rågångarne mot angränsande egor.

[MARG: exp 134]

{§8.}
Drätselkammaren bemyndigades att föra stadens talan
vid landtmäteriförrättning i och för upmätande
och läggande å karta till de delar, som ej annan tillhöra,
af stadens utmark Westermarken samt uppgående och
reglerande med egoutbyte, der så erfordras, af rågångarne mot
angränsande egor.

{§9.}
På framställning af Drätselkammaren beviljades afskrifning
å 1889 års kommunalutskylder enligt Stadskamrerarens
afkortningslängd af den 26 Augusti 1890 till belopp af
837 kronor 20 öre.

{§10.}
Till ledamöter af komitén här i staden för brandförsäkring
af lösegendom i Städernas bolag utsågos i enlighet med Utskottets efter
omedelbar beredning afgifna utlåtande:

Apotekaren A. W. Koraen
Winhandlanden E. A. Lundblad
Handlanden Carl Silén
Snickaren A. G. Pettersson
Fabriksidkaren Levin Hedlund.

{§11.}
Till Utskottets beredning remitterades:

1:o G. A. Liljas ansökan om befrielse från kommunal-
utskylder till Staden;

[MARG: {res}]

2:o Poliskammarens framställning om lön åt Polis-
kommissarien.

[MARG: {res}]

{§12.}
Till Drätselkammarens beredning remitterades:

1:o Stadsfiskalen Aug. Johanssons framställning
om anskaffande af rum till Stadsfiskalsexpedi-
tion

[MARG: {res}]

2:o Herr Hilmer Lagerbäcks motion om uppförande
af två täckta klappbryggor.

[MARG: {res}]

{§13.}
I fråga om Källaremästaren Axel Carlssons
konkursmassas framställning om godkännande
af öfverlåtelse till Eskilstuna Spritförsäljnings-
bolag af arrenderätten till Djurgården enligt
kontrakt den 27 Augusti 1884 hade Utskottet
tillstyrkt Stadsfullmäktige att
godkänna den anmälda öfverlåtelsen hvarjemte
Utskottet, då Spritförsäljningsbolagets med-
lemmar en för alla och alla för en äro för
bolagets förbindelse ansvarige, funnit öfver-
flödigt att bolaget för arrendevilkorens
uppfyllande aflemnade borgen utan hade
Utskottet tillika hemställt att sådan borgen
ej må bolaget affordras.

Inom Utskottet hade Herr Söderblom
reserverat sig mot denna hemställan och för
sin del ansett att ett nytt kontrakt borde med
bolaget upprättas, enär {dels} under nu före-
varande förhållanden fördelaktigare vilkor borde
kunna för staden betingas {dels} äfven i sjelfva
kontraktet funnes bestämmelser, hvilka
lade hinder i vägen för att kontraktet
oförändradt öfverlätes å bolaget.

Efter en stunds öfverläggning beslutade Stadsfullmäktige
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Herr Söderbloms
förslag att arrenderätten till Djurgården finge å
Spritförsäljningsbolaget öfverlåtas men att, med
annullerande af det nu gällande kontraktet nytt
kontrakt skulle med bolaget upprättas.

Detta beslut fattades efter votering med 13 röster mot 12 röster,
som afgåfvos för Utskottets hemställan.

[MARG: 132]

{§14.}
Sedan Drätselkammaren med anledning
af Skolrådets framställning att Stadsfullmäktige
måtte ställa ytterligare två salar i gamla läro-
verkshuset till Skolrådets disposition från och
med den 15 Augusti 1891 och att för sådant
ändamål nuvarande hyresgäst måtte uppsägas
före den 1 instundande Oktober, efter beredning,
hemställt att salarne i fråga måtte ställas till Skol-
rådets disposition först den 1 Oktober 1891, enär
i så fall Staden finge behålla hyresinkomst
af lokalen ända till dess Salarna till Skolrådets
förfogande öfverlemnas, så hade ärendet remitterats
till Skolrådet i och för yttrande i anledning af Drätsel-
kammarens igjorda hemställan.

Nu föredrogs Skolrådets begärda yttrande, deri
skolrådet af anförda orsaker, vidhållit sin framställ-
ning oförändrad och inhemtades tillika att inom
Skolrådet Herr Söderblom föreslagit att vindsvånin-
gen å östra flygeln i gamla folkskolehuset skulle
inredas till två skolsalar i enlighet med en för Stads-
fullmäktige framlagd ritning, hvarigenom behofvet
af ytterligare utrymme i gamla läroverkshuset
tillsvidare förfölle.

Efter öfverläggning biföllo Stadsfullmäktige
Skolrådets framställning i oförändradt skick efter votering
med 18 röster mot 7 röster, som afgåfvos för
Drätselkammarens förslag.

[MARG: 133]

{§15.}
Till behandling företogs Wattenverkskomitens
framställning rörande Sliphuset N:o 47, så lydande:

"Till Stadsfullmäktige i Eskilstuna.

Sedan Stadsfullmäktige, med bifall till Wattenverkskomiténs derom
gjorda framställning, hos Kongl. Majt anhållit att i nuvarande Sliphusets
N. 46 ställe få uppföra nytt Sliphus under förutsättning att det nya
vattenverket
blefve stadens egendom, så har Kungl. Maj:t endast medgifvit uppförande
af nytt Sliphus och att detta blifver stadens egendom under uttryckligt
vilkor och förbehåll att derigenom icke någon rubbning uppstår i Kronans
eganderätt till den mark, hvarå det nya huset kommer att uppföras och till den
vattenkraft, hvarmed verket är afsett att drifvas.

Wid sådant förhållande anser Komitén det icke vara minsta utsigt
för att Kungl. Majt skall afstå Kronans eganderätt till mark
och vatten vid öfriga under stadens disposition stående vattenverk,
hvadan försäljning till enskilda af dessa dispositionsverk, som eljest
kunnat ifrågakomma, icke torde kunna låta sig göra.

Då så är kan Komitén ej heller finna lämpligt att Stadens egna
vattenverk försäljas, enär derigenom oreda och svårigheter skulle
uppstå såväl vid vattenbrist som i fråga om dammarnes skötsel
och underhåll.

Det förfaringssätt, som komiten under sådana
omständigheter vidkommande samtliga dessa vattenverk
anser sig kunna förorda, är att dessa verk på
längre tid uttarrenderas till enskilda personer
att användas för smidesmanufakturens behof.

Beträffande Sliphuset N:o 47, som för närvarande
ensamt utgör föremål för denna komitens framställ-
ning, får Komitén hemställa:

att vid nuvarande arrendetidens utgång den 1 Oktober
[1891] staden låter nedrifva den nu befintliga Sliphus-
byggnaden och använder materialierna i detsamma
för eget behof.

att vattenverket utbjudes på arrende på femtio
år från den 1 Oktober 1891 att af blifvande arren-
dator för smidesmanufakturens behof användas;

att till verkets drifvande anslås 60 kubik fot
vatten eller trettio hästkrafter

att verket tilldelas det område, som finnes
utmärkt å vidfogade af Stadsingeniören upprättade
karta och med grön färg å samma karta betecknadt;

att vid arrendekontraktets uppgörande skall iaktta-
gas att följande vilkor blandannat alltid skola
inflyta:

Innan några fabrikshus, uthus eller motorer
få af arrendatorn uppföras, skall Drätselkam-
maren hafva godkänt såväl ritningarna dertill
som läget af de tillämnade byggnaderna;

vid otillräcklig vattentillgång fördelas vattnet
mellan samtliga arrendatorer af stadens vatten-
verk efter tur och i den ordning, Drätselkam-
maren bestämmer;

Efter arrendetidens utgång är Staden skyldig
inlösa de af arrendatorn under arrendetiden
uppförda byggnader, dervid lösesumman dock
ej får öfverstiga halfva anläggningskostnaden;

för att denna anläggningskostnad skall kunna
vid arrendetidens slut kontrolleras, åligger det
arrendatorn att efter för hvarje gång verkstäldt bygg-
nadsarbete hos Drätselkammaren styrka kostnaderna
derför;

med här ofvan angifna inskränkning bestämmes
lösesumman af skiljemän, fem till antalet, deraf
Drätselkammaren, å stadens vägnar, utser två, arren-
datorn två och stadens Magistrat den femte;

har arrendatorn underlåtit att inom en månad
efter bevislig tillsägelse utse skiljemän, afgöres
frågan af de utaf Drätselkammaren och Magistraten
utsedde skiljemännen;

arrendekontraktet uppgöres af Drätselkammaren med
iakttagande af ofvan angifna föreskrifter och på de
vilkor i öfrigt, Drätselkammaren kan finna lämpligt bestäm-
ma.

Som genom upplåtelse på nu angifna grunder ej kan
föranledas anläggning af nytt verk eller utvidgning af det
nu befintliga anser Komitén att frågan icke torde behöfva under-
ställas Kungl. Majts pröfning, enär bestämmelsen om sådant underställan-
de i det mellan Kronan och Staden upprättade och här hos bifogade
köpekontrakt af den 15 September 1836 ej torde i detta fall hafva
tillämpning.

I sammanhang med nu föreliggande fråga om Sliphuset N:o 47
får Komitén till Stadsfullmäktiges afgörande öfverlemna
följande af Fabrikören P. Liljeqvist hos Komitén gjorda fram-
ställning:

Till Komitén för Wattenverkens ordnande!

För att bereda Staden tillfälle att disponera öfver hela den s.k.
hafretäppan och för att få en bättre och lämpligare form på det
vattenverksområde som jag arrenderar af staden på längre tid,
anhåller jag vördsammast, att kommitteen måtte taga under
pröfning och hos Stadsfullmäktige föreslå en reglering
af nämnda vattenverksområde.

Jag är nemligen villig att af mitt arrendeområde aflåta
till staden den del af hafretäppan som på så sätt tillhör mig
mot följande vilkor,

att gränserna till min fabrikstomt blifva förändrade i likhet
med hvad medföljande karta utvisar.

att staden anskaffar mig kostnadsfritt ny karta öfver
arrendeområdet,

att staden verkställer den strandskoning som enligt antagen
plan skall verkställas utanför området samt borttager de
vanprydande och fallfärdiga förrådshus som nu finnes å holmen
intill hafretäppan,

att de byggnader som möjligen komma att uppföras
å sliphustomten intill min tomtgräns ej få hafva några
fönster vettande åt mitt område;

att jag eger rätt att utflytta de å min tomt i nuvarande
gränslinie uppförda byggnader till den nya gränsen,

att staden, derest hafretäppan uppfylles med mudder
och dylikt, upptager en ränna eller dike i gränslinien
till min tomt, samt

att regleringen verkställes sednast under loppet
af år 1890.

Eskilstuna den 9 Febr. 1889.

/P. Liljeqvist/".

Komitén anser sig böra tillstyrka
det föreslagna egoutbytet på det sätt
den af Stadsingeniören upprättade
kartan utvisar och på de vilkor, att
Staden före 1891 års utgång skall
hafva borttagit den gamla materialboden,
hvaremot sökanden förbinder sig att
flytta sin nuvarande inkörsport
så att den kommer midt för vägen.

Öfriga af sökanden uppstälda vilkor
anser Komitén öfverflödiga och obe-
höfliga. Sökanden har ock inför
Komitén förklarat att han icke heller
för sin del vidhåller desamma.

Eskilstuna den 8 Augusti 1890.

/Aug. Stålberg/
/P. G. Luthman/
/P. Liljeqvist/
/Hj. Åkerstein/."

Stadsfullmäktige godkände denna komiténs
framställning.

Samma dag justeradt

/Theofr Munktell/
/Aug; Stålberg/
/Knut Söderblom/

År 1890, den 15 Sept. å Rådhuset offentligen uppläst, betyga:

/Ant. Anderson/
/Aug; Winbom/

[MARG: 134]

Protokoll

Eskilstuna stadsarkiv

“Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 11 september 1890,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/107019.