EM 60983 - KNIV

EM_60983__1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60983__2.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60983__3.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60983__4.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60983__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 60983 - KNIV

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

60983

Anmärkning

En fällkniv med ett knivblad och en nagelfil. Skollorna är fällbara och tillverkade av blankpolerat stål.

Beskrivning
Kniven är med knivbladet utfällt 135 mm lång. Skollorna är 81 mm långa och 10 mm breda och de är tillverkade av blankpolerat stål. Knivbladet och nagelfilen är tillverkade av kolstål. Skollan består av två böjda plåtar som är ledade och hopfästa så att den större plåten omfattar och i stängt läge täcker den mindre plåten. Knivbladet är fastsatt i den mindre plåten med en nit av stål och blir helt dolt i den kanal som bildas när plåtarna är hopfällda. Knivbladets ansats är stämplad på en sida med "HERMANSSON; ESKILSTUNA". På den mindre skollan är det på en sida stämplat "PATENT".

Knivbladet är 50 mm långt och 10 mm brett. Bladrygen utgör nagelfilen och är vid ansatsen 2* mm bred och smalnar av vid den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 15 mm lång och 13 mm bred.

Tillverkning
Johan Hermansson
Verksam: 1918 ca - 1923 ca

Ollas Johan Hermansson (1865-) finns rapporterad som knivarbetare 1902 och 1917 var han skriven som fräsare. Enligt giftermålsbevis var han 1923 knivsmed. Det förefaller troligas att tillverkningen startade strax efter första världskriget då flera små tillverkare startade och sedan efter några år tvingades upphöra med sin verksamhet.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var mellan 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

Tillkomsttid start

efter 1918

Tillkomsttid slut

före 1923

Sakord

KNIV

Specialbenämning

Fällkniv

Klassifikation 1

Hantverk och Industri

Klassifikation 2

Redskap

Antal

1

Material 1

Metall: stål

Teknik 1

Slipat

Längd (mm)

81

Signering / märkning

Hermansson; Eskilstuna

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanland

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 60983 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 1 mars 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44985.