EM 60983 - KNIV
Objekttyp
Titel
EM 60983 - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60983
Anmärkning
En fällkniv med ett knivblad och en nagelfil. Skollorna är fällbara och tillverkade av blankpolerat stål.
Beskrivning
Kniven är med knivbladet utfällt 135 mm lång. Skollorna är 81 mm långa och 10 mm breda och de är tillverkade av blankpolerat stål. Knivbladet och nagelfilen är tillverkade av kolstål. Skollan består av två böjda plåtar som är ledade och hopfästa så att den större plåten omfattar och i stängt läge täcker den mindre plåten. Knivbladet är fastsatt i den mindre plåten med en nit av stål och blir helt dolt i den kanal som bildas när plåtarna är hopfällda. Knivbladets ansats är stämplad på en sida med "HERMANSSON; ESKILSTUNA". På den mindre skollan är det på en sida stämplat "PATENT".
Knivbladet är 50 mm långt och 10 mm brett. Bladrygen utgör nagelfilen och är vid ansatsen 2* mm bred och smalnar av vid den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 15 mm lång och 13 mm bred.
Tillverkning
Johan Hermansson
Verksam: 1918 ca - 1923 ca
Ollas Johan Hermansson (1865-) finns rapporterad som knivarbetare 1902 och 1917 var han skriven som fräsare. Enligt giftermålsbevis var han 1923 knivsmed. Det förefaller troligas att tillverkningen startade strax efter första världskriget då flera små tillverkare startade och sedan efter några år tvingades upphöra med sin verksamhet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var mellan 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
Kniven är med knivbladet utfällt 135 mm lång. Skollorna är 81 mm långa och 10 mm breda och de är tillverkade av blankpolerat stål. Knivbladet och nagelfilen är tillverkade av kolstål. Skollan består av två böjda plåtar som är ledade och hopfästa så att den större plåten omfattar och i stängt läge täcker den mindre plåten. Knivbladet är fastsatt i den mindre plåten med en nit av stål och blir helt dolt i den kanal som bildas när plåtarna är hopfällda. Knivbladets ansats är stämplad på en sida med "HERMANSSON; ESKILSTUNA". På den mindre skollan är det på en sida stämplat "PATENT".
Knivbladet är 50 mm långt och 10 mm brett. Bladrygen utgör nagelfilen och är vid ansatsen 2* mm bred och smalnar av vid den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 15 mm lång och 13 mm bred.
Tillverkning
Johan Hermansson
Verksam: 1918 ca - 1923 ca
Ollas Johan Hermansson (1865-) finns rapporterad som knivarbetare 1902 och 1917 var han skriven som fräsare. Enligt giftermålsbevis var han 1923 knivsmed. Det förefaller troligas att tillverkningen startade strax efter första världskriget då flera små tillverkare startade och sedan efter några år tvingades upphöra med sin verksamhet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var mellan 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1918
Tillkomsttid slut
före 1923
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Fällkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
81
Signering / märkning
Hermansson; Eskilstuna
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60983 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44985.