EM 60982 - KNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

60982

En fickkniv med två knivblad och en korkskruv. Skollorna är tillverkade av mässing och kniven är tillägnad "URMAKARE J. P. JONSSON".

Beskrivning
Kniven är med det långa knivbladet utfällt 145 mm lång. Skollorna är 88 mm långa och 13 mm breda och de är tillverkade av mässing. På skollans ena sida är det ingraverat "J. P. JONSSON" och på andra sidan står det "URMAKARE och mot det bakre beslaget står det "JONSSON". Beslagen är tillverkade av järn och de är fastsatta mot mellanskivorna med nitar av järn. Funktionerna är tillverkade av kolstål och de är sammansatta med enkel- och dubbelverkande fjädrar. Mellanskivorna är tillverkade av stål och skollor, funktionerna och skivorna är ihopsatta med nitar av mässing. Det långa knivbladets ansats är stämplad med "E. A. LINDGREN; ESKILSTUNA".

Ett knivblad är 55 mm långt och vid ansatsen 10 mm bred och vid bladspetsen 4 mm bred. Den raka bladryggen är 3 mm bred och smalnar av mot den lätt nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 12 mm bred och nagelskåran, som finns nästan ända fram vid bladspetsen, är 14 mm lång.
Ett knivblad är 35 mm långt och 8 mm brett. Detta blad har varit avbrutet men lagats genom att en plåt har lötts fast som förstärkning på knivbladets båda sidor. Bladet har rak rygg och uppsvängd egg. Bladryggen är vid den förstärkta delen 4 mm bred. Ansatsen är 9 mm lång och 9 mm bred och vid bladspetsen finns nagelskåran som är 8 mm lång.
Korkskruven är 40 mm lång och ansatsen är 11 mm lång och 5 mm bred.

Tillverkning
E. A. Lindgren
Verksam: 1870 ca - 1891-95

Ernst Alfred Lindgren (1836-1914) föddes i Arboga och han fanns under 1870-talet registrerad i Eskilstuna som knivsmed med verksamheten förlagd till går nr. 167, Bruksgatan 8. 1890 annonserade företaget om tillverkning av 27 olika sorters knivar förmodligen företrädesvis fickknivar. 1896 är Lindgren, enligt husförhörslängden f.d. fabriksidkare därav anses företaget ha upphört omkring 1891-1895.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var mellan 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

efter 1870

före 1895

KNIV

Fickkniv

Hantverk och Industri

Redskap

1

Metall: stål

Metall: mässing

Slipat

88

E. A. Lindgren; Eskilstuna. Skollan: J. P. Jonsson; Urmakare

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

“EM 60982 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44984.