EM 60632 - KNIV

EM_60632__1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60632__2.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60632__3.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60632__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 60632 - KNIV

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

60632

Anmärkning

En pennkniv med 2 knivblad och etsade stålskollor med kvinna och man i hembygdsdräkt från Mora.

Beskrivning
Kniven är med båda knivbladen utfällda 150 mm lång. Skollorna är 75 mm långa och 15 mm breda och är tillverkade av etsat ståll på svartlackerad botten. På skollorna mittdel finns på en sida en kvinna i hembygdsdräkt från "MORA" etsat i färgerna guld, silver, rött, grönt och blått på silvergrå botten. Andra sidan har en man i hembygdsdräkt från "MORA" etsat i färgerna guld, silver,blått och rött på silvergrå botten. Runt motiven är skollorna svartlackerade med etsat bladmotiv i guld- och silverfärg. Funktionerna är tillverkade av kolstål och är sammansatta med en dubbelverkande fjäder. Mellanskivan är tillverkad av metall och skollor, funktionerna och skiva är ihopsatta med guldförgyllda nitar. Det långa knivbladets ansats är stämplad med "ESKILSTUNA; SWEDEN". Många mindre knivtillverkare stämplade sina knivar endast med Eskilstuna; Sweden.

Ett knivblad är 40 mm långt och 7 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 5 mm lång och 9 mm bred och nagelskåran är 14 mm lång.
Ett knivblad är 25 mm långt och 5 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1 mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 5 mm lång och 9 mm bred och nagelskåran är 10 mm lång.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

Sakord

KNIV

Specialbenämning

Pennkniv

Klassifikation 1

Hantverk och Industri

Klassifikation 2

Redskap

Antal

1

Material 1

Metall: stål

Teknik 1

Slipat

Teknik 2

Etsat

Teknik 3

Lackerat

Längd (mm)

75

Signering / märkning

Eskilstuna; Sweden

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanlands län

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 60632 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44634.