EM 60151 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60151 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60151
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En jaktkniv med skaft av ebenholts och slida av brunt läder. Kniven är tillverkad med anledning av J.A. Hellbergs 100-års jubileum.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 125 mm långt, har lång tånge och är 20 mm bred. Eggen är ofasad och har uppåböjd bladspets. Bladryggen är 4 mm bred och är avsmalnande mot spetsen. På båda sidor av bladet finns en 55 mm lång blodskåra. Under blodskåran finns ingraverat på ena sidan "Jubileumskniv" och andra sidan "1891 etsning av en örn 1991; under örnen finns etsat "Fabriksmärke". Klacken är 10 mm lång och är stämplad på en sida med J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN" och på andra sidan finns siffran "10" stämplat. Kniven har dubbel förgylld parerstån. Skaftet är 100 mm långt och tillverkat av ebenholts och har mellanlägg av smala förgyllda ränder. Slutänden är förgylld och är vinklad nedåt. Tångens slutände är förstärkt med mässing.
b Slida. Slidan är rak och tillverkad av brunt läder och är 230 mm lång och 45 mm bred. Den nedre delen av slidan som skyddar bladet är 135 mm långt och är förstärkt med en innerslida lika bred som knivbladet. Ett jaktmotiv är ingraverat på slidans framsida. Slidans ytterkanter är sydda och är vid bladöppningen förstärkt med blanka nitar. Den övre delen av slidan har dubbelvikt läder och är 95 mm lång. Överst finns en 105 mm lång läderremsa med tryckknappsstängning fastnitad.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 125 mm långt, har lång tånge och är 20 mm bred. Eggen är ofasad och har uppåböjd bladspets. Bladryggen är 4 mm bred och är avsmalnande mot spetsen. På båda sidor av bladet finns en 55 mm lång blodskåra. Under blodskåran finns ingraverat på ena sidan "Jubileumskniv" och andra sidan "1891 etsning av en örn 1991; under örnen finns etsat "Fabriksmärke". Klacken är 10 mm lång och är stämplad på en sida med J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN" och på andra sidan finns siffran "10" stämplat. Kniven har dubbel förgylld parerstån. Skaftet är 100 mm långt och tillverkat av ebenholts och har mellanlägg av smala förgyllda ränder. Slutänden är förgylld och är vinklad nedåt. Tångens slutände är förstärkt med mässing.
b Slida. Slidan är rak och tillverkad av brunt läder och är 230 mm lång och 45 mm bred. Den nedre delen av slidan som skyddar bladet är 135 mm långt och är förstärkt med en innerslida lika bred som knivbladet. Ett jaktmotiv är ingraverat på slidans framsida. Slidans ytterkanter är sydda och är vid bladöppningen förstärkt med blanka nitar. Den övre delen av slidan har dubbelvikt läder och är 95 mm lång. Överst finns en 105 mm lång läderremsa med tryckknappsstängning fastnitad.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1891
Tillkomsttid slut
före 1991
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Metall: guld
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
225
Signering / märkning
Klack: J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN; JUBILEUMSKNIV
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60151 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44052.