EM 35805 a-b - LÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 35805 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
35805
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett grövre hänglås av järn och med löstagbar bygel.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en låskista som är fyrkantig, bukig och avsmalnande mot nederdelen. Låsdelen är 80 mm i höjd, 74 mm bred och 47 mm vid den tjockaste delen. Nyckelhålet sitter på låsets sida, med en tapp som styr nyckelpipan. Bygeln är av sprintmodell med en fjäder på vardera bygelbenet. Den är gjord av 9 x 16 mm fyrkantsjärn och tjockare närmare låsdelen. Vid öppnande frigörs hela bygeln. På bygelns ena ben finns ett hål.
b Nyckel av järn 121 mm, vredet är 36 mm brett. Med ett speciellt utseendemässigt ax som sticker ut 19 mm och 55 mm lång.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en låskista som är fyrkantig, bukig och avsmalnande mot nederdelen. Låsdelen är 80 mm i höjd, 74 mm bred och 47 mm vid den tjockaste delen. Nyckelhålet sitter på låsets sida, med en tapp som styr nyckelpipan. Bygeln är av sprintmodell med en fjäder på vardera bygelbenet. Den är gjord av 9 x 16 mm fyrkantsjärn och tjockare närmare låsdelen. Vid öppnande frigörs hela bygeln. På bygelns ena ben finns ett hål.
b Nyckel av järn 121 mm, vredet är 36 mm brett. Med ett speciellt utseendemässigt ax som sticker ut 19 mm och 55 mm lång.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Bredd (mm)
74
Höjd (mm)
138
Källhänvisning
“EM 35805 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 14 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/40645.