EM 34014 - STRYKJÄRNSFOT
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 34014 - STRYKJÄRNSFOT
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
34014
Anmärkning
En strykjärnsfot av gjutjärn
Beskrivning
Ett båtformat strykjärnunderlägg i metall. Handtaget är 11 cm långt. Stryk järnet har tre fötter, två i "aktern" och en i "fören". Ytan som man sätter strykjärnet på är dekorerad.
Historik
Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Lodhuset försågs med en låsbar lucka på gångjärn och på lodhuset fastsattes en handtagsbygel av järn eller mässing ibland också med handtag av trä. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen. Omkring sekelskiftet 1600-1700 förändrades strykjärnens form och de blev mer spetsformade. Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Det gjordes strykjärn av både järn och mässing. Det gjordes även strykjärn som friargåvor, rikt ornamenterade med initialer och hjärtan.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen
Beskrivning
Ett båtformat strykjärnunderlägg i metall. Handtaget är 11 cm långt. Stryk järnet har tre fötter, två i "aktern" och en i "fören". Ytan som man sätter strykjärnet på är dekorerad.
Historik
Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Lodhuset försågs med en låsbar lucka på gångjärn och på lodhuset fastsattes en handtagsbygel av järn eller mässing ibland också med handtag av trä. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen. Omkring sekelskiftet 1600-1700 förändrades strykjärnens form och de blev mer spetsformade. Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Det gjordes strykjärn av både järn och mässing. Det gjordes även strykjärn som friargåvor, rikt ornamenterade med initialer och hjärtan.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen
Sakord
STRYKJÄRNSFOT
Klassifikation 1
Textil och skovård
Klassifikation 2
Pressning och strykning
Antal
1
Material 1
Metall
Teknik 1
Gjutet
Längd (mm)
310
Bredd (mm)
143
Höjd (mm)
40
Källhänvisning
“EM 34014 - STRYKJÄRNSFOT,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/39362.