EM 31964 - STRYKJÄRNSFOT
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 31964 - STRYKJÄRNSFOT
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
31964
Anmärkning
En smidd strykjärnsfot.
Beskrivning
En strykjärnsfot i järn med ett 10,5 cm långt handtag av trä. Strykjärnsställningen är båtformad med tre balkar i mitten. Balken närmast aktern är 13 cm lång. Den mittersta balken är 12 cm lång och med en äggformad platta mitt på. Balken närmast fören är 9 cm lång. I mitten på det äggformade finns stämplat ett E med en krona. Det finns tre fötter, en i fören och två i aktern.
Historik
Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Lodhuset försågs med en låsbar lucka på gångjärn och på lodhuset fastsattes en handtagsbygel av järn eller mässing ibland också med handtag av trä. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen. Omkring sekelskiftet 1600-1700 förändrades strykjärnens form och de blev mer spetsformade. Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Det gjordes strykjärn av både järn och mässing. Det gjordes även strykjärn som friargåvor, rikt ornamenterade med initialer och hjärtan.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen
Beskrivning
En strykjärnsfot i järn med ett 10,5 cm långt handtag av trä. Strykjärnsställningen är båtformad med tre balkar i mitten. Balken närmast aktern är 13 cm lång. Den mittersta balken är 12 cm lång och med en äggformad platta mitt på. Balken närmast fören är 9 cm lång. I mitten på det äggformade finns stämplat ett E med en krona. Det finns tre fötter, en i fören och två i aktern.
Historik
Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Lodhuset försågs med en låsbar lucka på gångjärn och på lodhuset fastsattes en handtagsbygel av järn eller mässing ibland också med handtag av trä. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen. Omkring sekelskiftet 1600-1700 förändrades strykjärnens form och de blev mer spetsformade. Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Det gjordes strykjärn av både järn och mässing. Det gjordes även strykjärn som friargåvor, rikt ornamenterade med initialer och hjärtan.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen
Sakord
STRYKJÄRNSFOT
Klassifikation 1
Textil och skovård
Klassifikation 2
Pressning och strykning
Antal
1
Material 1
Metall:järn
Material 2
Trä
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
305
Bredd (mm)
135
Höjd (mm)
300
Källhänvisning
“EM 31964 - STRYKJÄRNSFOT,” Eskilstuna kommun, hämtad 7 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/37565.