EM 18425 a-b - LÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 18425 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
18425
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett svartmålat hänglås med ledad bygel, nyckel och nyckelbricka.
Beskrivning
a Låsets delar finns i en kista som är fyrkantigt med rundade hörn. Bygeln är gjord av 9 mm rundjärn. På låsets framsida finns en symbol som är svårt att tolka.
b Nyckel av järn med pipa, 54 mm lång och med ett fyrkantigt vred 22 mm brett. En stor nyckelbricka av aluminium sitter fast med grov järntråd i nyckelns vred. Den är 103 mm i diameter.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets delar finns i en kista som är fyrkantigt med rundade hörn. Bygeln är gjord av 9 mm rundjärn. På låsets framsida finns en symbol som är svårt att tolka.
b Nyckel av järn med pipa, 54 mm lång och med ett fyrkantigt vred 22 mm brett. En stor nyckelbricka av aluminium sitter fast med grov järntråd i nyckelns vred. Den är 103 mm i diameter.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: aluminium
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
90
Bredd (mm)
60
Källhänvisning
“EM 18425 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 13 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/33185.