EM 16336 a-b - LÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 16336 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
16336
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett svartmålat hänglås av gjutgods, med ledad bygel, nyckel och nyckelhålskläpp.
Tillverkning
Johan Wallén (Walén / Wallén, båda stavningarna förekommer)
Verksamhetstid: 1846 - före 1900
I Södermanlands länskalender från 1852 finns en Johan Walén (1822-1881) som tillverkar gångjärn. I kalendern från 1863 uppges att han är låssmed och i den från 1873-74 att han tillverkar lås och besman. I kalendern från Eskilstuna 1876-77 kallas han fabrikant och har 25 - 30 anställda arbetare. Företagets taxeringsvärde är 73 000 kr och det finns i gård 233. Produktionen utgörs av " alnar, byggnadssmiden, kaffeqvarnar, 40 sorters dyrkfria patent klaflås, kappsäcks- och nattsäckslås, portlås m fl sorter. Försäljer äfven Eskilstunasmiden i parti och minut."
Företaget finns även med i Eskilstuna kalendern från 1896 men ägare är nu Gust. Nilsson. Där står att företaget grundades 1846 och att man nu har 15 arbetare. Tillverkningen består av häng- och kappsäckslås, koffert- och kisthandtag mm.
Johan Walén satt med i stadsfullmäktige 1863-1881 och han var en av grundarna av filfabriken C O Öberg & Co.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en svartmålad hjärtformad låda som är 20 mm i tjocklek. På låskistan finns: "??WALEN; ESKILSTUNA" instämplat. Bygeln är av fyrkantsjärn och 8 x 12 mm tjock, ledad i ena änden. Över nyckelhålet hänger en droppformad kläpp.
b Nyckel av järn med nyckelpipa, längden är 56 mm och vredet är 7 mm brett.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillverkning
Johan Wallén (Walén / Wallén, båda stavningarna förekommer)
Verksamhetstid: 1846 - före 1900
I Södermanlands länskalender från 1852 finns en Johan Walén (1822-1881) som tillverkar gångjärn. I kalendern från 1863 uppges att han är låssmed och i den från 1873-74 att han tillverkar lås och besman. I kalendern från Eskilstuna 1876-77 kallas han fabrikant och har 25 - 30 anställda arbetare. Företagets taxeringsvärde är 73 000 kr och det finns i gård 233. Produktionen utgörs av " alnar, byggnadssmiden, kaffeqvarnar, 40 sorters dyrkfria patent klaflås, kappsäcks- och nattsäckslås, portlås m fl sorter. Försäljer äfven Eskilstunasmiden i parti och minut."
Företaget finns även med i Eskilstuna kalendern från 1896 men ägare är nu Gust. Nilsson. Där står att företaget grundades 1846 och att man nu har 15 arbetare. Tillverkningen består av häng- och kappsäckslås, koffert- och kisthandtag mm.
Johan Walén satt med i stadsfullmäktige 1863-1881 och han var en av grundarna av filfabriken C O Öberg & Co.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en svartmålad hjärtformad låda som är 20 mm i tjocklek. På låskistan finns: "??WALEN; ESKILSTUNA" instämplat. Bygeln är av fyrkantsjärn och 8 x 12 mm tjock, ledad i ena änden. Över nyckelhålet hänger en droppformad kläpp.
b Nyckel av järn med nyckelpipa, längden är 56 mm och vredet är 7 mm brett.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillkomsttid start
efter 1846
Tillkomsttid slut
före 1900
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Teknik 2
Målat
Bredd (mm)
68
Höjd (mm)
90
Djup (mm)
16
Signering / märkning
??WALEN; ESKILSTUNA
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 16336 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 7 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/32429.