EM 5589 a - b - KAMMARLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 5589 a - b - KAMMARLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
5589
Littera / subnummer
a - b
Anmärkning
Ett öppet kammarlås med nyckel, vred och skjutregel (nattregel). Låskonstruktion av typ smällelås.
Tillverkning
I Eskilstuna Fristad fianns en gesäll vid namn Johan Nordvall. Han finns nämnd 1785 och 1788. Om det är denne Nordvall som tillverkat låset kan vi inte vara säkra på men någon annan smed med namnet Nordvall finns inte i någon av de senare kalendrarna för Södermanland eller Eskilstuna.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i ett kvadratisk låda och av hög metallkvalitet. På lådans kortsida är "NORDVALL" instämplat. Vredet sticker ut 40 mm och styrpipan för nyckeln sticker ut 36 mm. Den avfasade kolven sticker ut 17 mm, det sitter en snäckfjäder i låset som trycker på kolven. En skjutregel med knopp (nattregel), sitter i lådans ena långsida den sticker ut 22 mm.
b Nyckel av solitt järn, 102 mm total längd och med 36 mm bred vred.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Tillverkning
I Eskilstuna Fristad fianns en gesäll vid namn Johan Nordvall. Han finns nämnd 1785 och 1788. Om det är denne Nordvall som tillverkat låset kan vi inte vara säkra på men någon annan smed med namnet Nordvall finns inte i någon av de senare kalendrarna för Södermanland eller Eskilstuna.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i ett kvadratisk låda och av hög metallkvalitet. På lådans kortsida är "NORDVALL" instämplat. Vredet sticker ut 40 mm och styrpipan för nyckeln sticker ut 36 mm. Den avfasade kolven sticker ut 17 mm, det sitter en snäckfjäder i låset som trycker på kolven. En skjutregel med knopp (nattregel), sitter i lådans ena långsida den sticker ut 22 mm.
b Nyckel av solitt järn, 102 mm total längd och med 36 mm bred vred.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Kammarlås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
145
Bredd (mm)
82
Höjd (mm)
22
Signering / märkning
NORDVALL
Tillverkning - Land
Sverige
Historik Land
Sverige
Historik Län
Södermanlands län
Historik Kommun
Eskilstuna
Historik Socken
Fors
Historik Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 5589 a - b - KAMMARLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 12 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27130.