EM 5585 a - b - KAMMARLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 5585 a - b - KAMMARLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
5585
Littera / subnummer
a - b
Anmärkning
Ett öppet kammarlås med smällelåskonstruktion. Tillverkat i Eskilstuna Fristad.
Beskrivning
a Kammarlås av rektangulär form. Låset har två raka kolvar. Den ena kolven sticker ut 30 mm, den andra 13 mm. Låset har ett handtag som öppnar och stänger låset. På låsets framsida finns nyckelhålet och en rörlig låskläpp 25 mm lång. Handtaget är tillverkat i massiv mässing med en oval dörrknopp och handtaget sticker ut 49 mm. På låsets baksida sticker styrtappen ut 42 mm från låshuset och handtaget i massiv mässing och oval dörrknopp sticker ut 90 mm. Låset är signerat med "N** EFS".
b Nyckelns hela längd är 111 mm. Den bredaste delen på nyckeln är nyckelvredet som mäter 42 mm. Nyckelpipan är massiv och nyckelaxet sticker ut 20 mm.
Historik
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti. Formellt upphörde Fristaden 1879 i och med ett, genom en kunglig stadsfästele, nytt reglemente för staden.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna. Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna. Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Kammarlås av rektangulär form. Låset har två raka kolvar. Den ena kolven sticker ut 30 mm, den andra 13 mm. Låset har ett handtag som öppnar och stänger låset. På låsets framsida finns nyckelhålet och en rörlig låskläpp 25 mm lång. Handtaget är tillverkat i massiv mässing med en oval dörrknopp och handtaget sticker ut 49 mm. På låsets baksida sticker styrtappen ut 42 mm från låshuset och handtaget i massiv mässing och oval dörrknopp sticker ut 90 mm. Låset är signerat med "N** EFS".
b Nyckelns hela längd är 111 mm. Den bredaste delen på nyckeln är nyckelvredet som mäter 42 mm. Nyckelpipan är massiv och nyckelaxet sticker ut 20 mm.
Historik
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti. Formellt upphörde Fristaden 1879 i och med ett, genom en kunglig stadsfästele, nytt reglemente för staden.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna. Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna. Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Kammarlås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
157
Bredd (mm)
78
Höjd (mm)
30
Signering / märkning
N** EFS
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Socken
Fors
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Historik Land
Sverige
Historik Län
Södermanlands län
Historik Kommun
Eskilstuna
Historik Socken
Fors
Historik Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 5585 a - b - KAMMARLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 26 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27126.