EM 2470 - STRYKJÄRN
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 2470 - STRYKJÄRN
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
2470
Anmärkning
Ett litet lodstrykjärn av mässing. Lodet och trähandtaget saknas.
Beskrivning
Mässingsstrykjärnet är gjutet i båtform med smala faser utefter lodhusets kanter. Baktill finns en gångjärnslucka av järn. I luckan finns en fallregel av järn som är rörlig, regeln faller ned i en hake som bildas av den utdragna långsidan.Två svarvade mässingståndare är fastskruvade i lodhuset, upptill är ståndarna platta och försedda med hål i vilka en grov järntråd är fastsatt. Den främre ståndaren sitter löst.
Historik
Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Lodhuset försågs med en låsbar lucka på gångjärn och på lodhuset fastsattes en handtagsbygel av järn eller mässing ibland också med handtag av trä. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen. Omkring sekelskiftet 1600-1700 förändrades strykjärnens form och de blev mer spetsformade. Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Det gjordes strykjärn av både järn och mässing. Det gjordes även strykjärn som friargåvor, rikt ornamenterade med initialer och hjärtan.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen
Beskrivning
Mässingsstrykjärnet är gjutet i båtform med smala faser utefter lodhusets kanter. Baktill finns en gångjärnslucka av järn. I luckan finns en fallregel av järn som är rörlig, regeln faller ned i en hake som bildas av den utdragna långsidan.Två svarvade mässingståndare är fastskruvade i lodhuset, upptill är ståndarna platta och försedda med hål i vilka en grov järntråd är fastsatt. Den främre ståndaren sitter löst.
Historik
Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Lodhuset försågs med en låsbar lucka på gångjärn och på lodhuset fastsattes en handtagsbygel av järn eller mässing ibland också med handtag av trä. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen. Omkring sekelskiftet 1600-1700 förändrades strykjärnens form och de blev mer spetsformade. Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Det gjordes strykjärn av både järn och mässing. Det gjordes även strykjärn som friargåvor, rikt ornamenterade med initialer och hjärtan.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen
Sakord
STRYKJÄRN
Specialbenämning
Lodstrykjärn
Klassifikation 1
Textil och skovård
Klassifikation 2
Pressning och strykning
Antal
1
Material 1
Metall: mässing
Material 2
Metall: järn
Teknik 1
Gjutet
Längd (mm)
125
Bredd (mm)
87
Höjd (mm)
104
Tillverkning - Land
Sverige
Historik Land
Sverige
Historik Län
Södermanlands län
Historik Kommun
Eskilstuna
Historik Socken
Kloster
Historik Ort
Gultbrunn (Eskilstuna)
Källhänvisning
“EM 2470 - STRYKJÄRN,” Eskilstuna kommun, hämtad 6 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/25600.