EM 150 - DÖRRLÅS
Objekttyp
Titel
EM 150 - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
150
Anmärkning
Ett dörrlås med nyckel. Ett lås med fällboms- och smälleteknik. Bottenplattan har en hjärtformad avslutning.
Beskrivning
Låsets konstruktion är öppen och monterad på en platta vars ena ände är formad som ett hjärta. Den avfasade delen av kolven är 15 mm långt. Över nyckelgången finns en ornamenterad skyddsplatta. Nyckelgången är 45 mm lång.
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Beskrivning
Låsets konstruktion är öppen och monterad på en platta vars ena ände är formad som ett hjärta. Den avfasade delen av kolven är 15 mm långt. Över nyckelgången finns en ornamenterad skyddsplatta. Nyckelgången är 45 mm lång.
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Fällbomslås
Klassifikation 1
Byggnadsdel
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
210
Bredd (mm)
110
Källhänvisning
“EM 150 - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 8 juli 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/24698.