EM 132 a-b - LÅS
Objekttyp
Titel
EM 132 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
132
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett grövre trekantigt hänglås av järn, med ledad bygel.
Beskrivning
a Låskonstruktionen är innesluten i en etagebyggd trekantig låskista. En cylinder med nyckelhål sitter på låsets framsida. Bygeln är av 10 x 14 mm fyrkantsjärn och tjockare mot låskistan. Styrtappen för nyckeln sticker ut 4 mm. Nedre delen på låset är sönderrostat med ett hål som resultat.
b Nyckel av järn 112 mm, vredet är 39 mm brett. Med ett utsågat hjärta i axet.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Har ett äldre nr: 1372.
Beskrivning
a Låskonstruktionen är innesluten i en etagebyggd trekantig låskista. En cylinder med nyckelhål sitter på låsets framsida. Bygeln är av 10 x 14 mm fyrkantsjärn och tjockare mot låskistan. Styrtappen för nyckeln sticker ut 4 mm. Nedre delen på låset är sönderrostat med ett hål som resultat.
b Nyckel av järn 112 mm, vredet är 39 mm brett. Med ett utsågat hjärta i axet.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Har ett äldre nr: 1372.
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
135
Höjd (mm)
175
Källhänvisning
“EM 132 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 6 juli 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/24685.