EM 128 a-b - HÄNGLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 128 a-b - HÄNGLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
128
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett fyrkantigt hänglås.
Beskrivning
a Ett stort hänglås med en löstagbar bygel, som är 220 mm lång och 12 mm bred. På bygeln finns utsmyckningar i form av streck. På låsets framsida finns en låskläpp som är 135 mm lång och 23 mm bred, och som är fastsatt men en spik. På undersidan av låset finns en tapp som sticker ut 20 mm.
b Nyckelns hela längd är 115 mm, den bredaste delen är nyckelvredet som mäter 35 mm. Pipan är ihålig. Axet och vredet är utsmyckat.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Ett stort hänglås med en löstagbar bygel, som är 220 mm lång och 12 mm bred. På bygeln finns utsmyckningar i form av streck. På låsets framsida finns en låskläpp som är 135 mm lång och 23 mm bred, och som är fastsatt men en spik. På undersidan av låset finns en tapp som sticker ut 20 mm.
b Nyckelns hela längd är 115 mm, den bredaste delen är nyckelvredet som mäter 35 mm. Pipan är ihålig. Axet och vredet är utsmyckat.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
210
Bredd (mm)
118
Källhänvisning
“EM 128 a-b - HÄNGLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 3 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/24682.