EM 60948 - KNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

60948

En fällkniv, "Literkniven", med ett knivblad. Skollorna är tillverkade av sköldpadd och är utformade som en flaska. Flaskhalsen, korken och flaskans beslag är tillverkde av nysilver.

Beskrivning
Kniven är med knivbladet utfällt 118 mm lång. Skollan är 76 mm lång och vid flaskbotten 16 mm bred och är tillverkad av sköldpadd. Beslagen (flaskhalsen, korken och flaskan) är tillverkade av nysilver och beslagen är fastsatta mot mellanskivor och skollor med små bultar av nysilver. Knivbladet är tillverkat av kolstål och har enkelverkande fjäder. Mellanskivorna är tillverkade av mässing och skollor, knivbladet och skivor är ihopsatta med bultar av mässing. Knivbladet är stämplad i en båge med "HEDENGRAN" och därunder med rak text står det "& SON".

Knivbladet är 36 mm långt och 5 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 7 mm bred och nagelskåran är 9 mm lång.

Tillverkning
Hedengran
Verksam: 1833 ca - 1870
Hedengran & Son
Verksam: 1870 ca - 1900
Törnblom & Hedengrans Fabriksaktiebolag
Verksam: 1900-1916

År 1833 startade Fredrik Alexander Hedengran (1810-1874) fabrikation av penn- och fickknivar. Knivarna blev mycket kända över hela landet och i sinom tid även internationellt. I början av 1870-talet inträdde sonen Donatus Leonard Alexander Hedengran (1849-1924) i firman och firmanamnet ändrades till Hedengran & Son. Företaget tillverkande bl.a. en instrumentkniv med 12 olika instrument, turistkniv med blad, gaffel och korkskruv samt den s.k. literkniven. År 1899 övertogs fabriken av grundläggarens sonson, Gustaf Alexander Hedengran (1878-1953) och ståletsaren Emil Olsson. Företaget ombildades år 1900 till Törnblom & Hedengrans Fabriksaktiebolag och företaget upphörde 1916.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var mellan 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

efter 1870

före 1916

KNIV

Literkniven

Hantverk och Industri

Redskap

1

Metall: kolstål

Metall: mässing

Metall: nysilver

Slipat

76

Hedengran & Son

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

“EM 60948 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 20 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44950.