EM 60935 - KNIV

EM_60935__1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60935__2.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60935__3.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60935__4.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60935__5.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_60935__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 60935 - KNIV

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

60935

Anmärkning

En fällkniv med 4 funktioner: 2 knivblad, ett avbrutet knivblad och en nagelfil. Skollorna är tillverkade av präglad aluminium med festmotiv. (Se motivbeskrivning).

Beskrivning
Kniven är med det långa knivbladet och nagfelfilen utfällda 160 mm lång. Skollorna är 81 mm långa och 17 mm breda och de är tillverkade av präglad aluminium. Funktionerna är tillverkade av kolstål och de är sammansatta med dubbelverkande fjädrar. Skollor och funktionerna är ihopsatta med nitar av aluminium. Det långa knivbladets ansats är stämplad i en båge med "HEDENGRAN" i bågen finns en "SOL MED STRÅLAR" och därunder med rak text står det "& SON". De båda korta knivbladens ansatser är stämplade med siffran "53".

Ett knivblad är 40 mm långt och 5 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1 mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 7 mm lång och 7 mm bred och nagelskåran är 9 mm lång.
Ett knivblad är 26 mm långt och 4 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1 mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 7 mm lång och 7 mm bred och nagelskåran är 9 mm lång.
Av det avbrutna knivbladet finns 5 mm kvar och ansatsen är 6 mm lång och 6 mm bred.
Nagelfilen är 32 mm lång och 6 mm bred. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den pilspetsformade bladspetsen. Ansatsen är 8 mm lång och 8 mm bred och på en sida finns två 25 mm långa och 1 mm breda filskåror.

Motivbeskrivning

Motivet på en sida är ett rum och från vänster syns ett fönster med gardiner och en blomkruka. Mot skollans mittdel finns en pinnsoffa där det sitter två män vid ett bord. En man håller ett glas i sin hand och den andra mannen röker en cigarr. På bordet ligger en duk och på duken står det en skål och en flaska. Framför bordet står en stol och mot höger del på skollan ses en man som sitter på en stol och mannen håller ut en arm och i handen håller han i ett glas. Männen är klädda i frack. Längst till höger står en kvinna och håller i en bricka och på brickan står en kanna.
Andra sidans motiv är ett rum där det sitter fyra män på stolar och lysnar på en man som spelar på en luta. I bakgrunden bakom männen syns nederdelen på en tavla som hänger på väggen. Till höger finns ett bord med glas och flaskor och bakom bordet finns ett fönster med gardiner.

Tillverkning
Hedengran
Verksam: 1833 ca - 1870
Hedengran & Son
Verksam: 1870 ca - 1900
Törnblom & Hedengrans Fabriksaktiebolag
Verksam: 1900-1916

År 1833 startade Fredrik Alexander Hedengran (1810-1874) fabrikation av penn- och fickknivar. Knivarna blev mycket kända över hela landet och i sinom tid även internationellt. I början av 1870-talet inträdde sonen Donatus Leonard Alexander Hedengran (1849-1924) i firman och firmanamnet ändrades till Hedengran & Son. Företaget tillverkande bl.a. en instrumentkniv med 12 olika instrument, turistkniv med blad, gaffel och korkskruv samt den s.k. literkniven. År 1899 övertogs fabriken av grundläggarens sonson, Gustaf Alexander Hedengran (1878-1953) och ståletsaren Emil Olsson. Företaget ombildades år 1900 till Törnblom & Hedengrans Fabriksaktiebolag och företaget upphörde 1916.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var mellan 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

Tillkomsttid start

efter 1870

Tillkomsttid slut

före 1916

Sakord

KNIV

Specialbenämning

Fällkniv

Klassifikation 1

Hantverk och Industri

Klassifikation 2

Redskap

Antal

1

Material 1

Metall: stål

Material 2

Metall: aluminium

Teknik 1

Slipat

Teknik 2

Präglat

Längd (mm)

81

Signering / märkning

Hedengran; & Son; sol med strålar; 53

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanlands län

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 60935 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44937.