EM 60101 a-b - KNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

60101

a-b

En dubbeleggad dolk med skaft av horn och dubbel parerstång. Slida av brunt läder med extra slida för dolkbladet.

Beskrivning
a Dolk. Bladet som är dubbeleggat och har lång tånge är 195 mm långt och 33 mm brett. Bladets klack är 10 mm lång och konkav. På klackens ena sida finns etsat " P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Dolken har dubbel parerstång av mässing. Skaftet är 135 mm långt och 35 mm brett. Mittdelen har hornskollor som är fastsatta mot tången med mässingsnitar. Den främre och bakre delen av skaftet har mellanlägg av läder, mässing och rött och svart vulkanfiber. Slutänden har en bredare rund form av metall. Tångens slipspår är förstärkt med mässing.

b Slida. Slidan är rak och tillverkad av brunt läder. Den är 320 mm lång och 60 mm bred. På slidans nedre del finns en 210 mm lång och 40 mm bred extra slida av rårandsläder som följer dolkbladets mått. Den extra slidan är fastsatt vid bladöppningen med en fastnitad metallskena och vid den nedre delen med en blank nit. Mitt på bladskyddet finns ett naturmotiv. Den övre delen av slidan har två 55 mm långa lodräta bältesskåror. Överst på slidan finns en 110 mm lång och 17 mm bred läderrem fastnitad. Remmen går att stänga med en blank tryckknapp.

Tillverkning
Pontus Holmberg
1852-1893

I början av 1870-talet kom Pontus Holmberg till Eskilstuna och 1876 startade han sin tillverkning av knivar. Den första tiden var Holmberg ensamarbetande knivsmed men hans produkter rönte stor uppmärksamhet och snart kunde han anställa. Pontus Holmberg avled 1893 och därefter drevs firman vidare inom släkten fram tills företaget såldes till Heljestrands industrier 1951. Företaget drevs vidare till i början av 1960-talet då verksamheten upphörde. Tillverkningen omfattade dolkar, jakt- och slidknivar men också konsttäljarknivar.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

efter 1876

före 1960

KNIV

Slidkniv

Hantverk och Industri

Redskap

1

Metall: stål

Metall: mässing

Horn

Slipat

330

P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

“EM 60101 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 24 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44103.