EM 60191 a-b - KNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

60191

a-b

En jaktkniv, modell "Jack" med rostfritt knivblad och ankarmärkt skaft av svart konstfiber. Slida är av brunt läder med innerslida av plast och förstärkt bladskydd.

Beskrivning
a Kniv. Bladet är tillverkat av rostfritt stål och är 120 mm lång och 23 mm bred. Eggen är avfasad med 6 mm. Bladryggen är 3 mm bred och avsmalnande och avfasad mot spetsen. På bladets ena sida står etsat " Jack; JERNBOLAGET; krönt ankare med ett E; ESKILSTUNA; MADE IN SWEDEN; ROSTFRI; SPECIAL". Bladets klack är 10 mm och har ett urtag närmast skaftet. Skaftet är 115 mm långt och tillverkat av svart konstfiber. Bladets tånge hålls fast vid skaftet med två nitar av mässing. Vid slutänden på skaftets ena sida finns ett krönt ankarmärke med ett E.

b Slida. Slidan är tillverkad av brunt läder och är 235 mm långt och 50 mm brett och den skyddande bladdelen av slidan är förstärkt med en innerslida av plast. Den bladskyddade delen av slidan är 140 mm lång och är sydd i kanterna med ljust garn. Bladöppningen och den bakre nedre delen av slidan är förstärkt med nitade metallskenor. Överst på slidan finns ett läderband som är 100 mm långt och 15 mm brett och går att stänga med tryckknapp. Utmed ena kanten på den övre delen står ingraverat "PATENT Nr 152463". På baksidans övre del finns en 70 mm lång hälla fastnitad, på mitten av hällan finns en 25 mm lång skåra med ett litet runt hål i ena kanten. Vid sidan om hällan finns skrivet med bläck "Jack".

Tillverkning
Eskilstuna Jernmanufaktur Aktiebolag även kallat Jernbolaget.

År 1811 lade Christopher Zetteberg grundstenen till en kombinerad affärs- och fabriksrörelse i Eskilstuna. Tillverkningen omfattade bl.a. byggnadssmiden, verktyg och knivar. Verksamheten påbörjades i det befintliga Tunafors Bruk och den 1 juli 1873 blev Eskilstuna Jernmanufaktur Aktiebolag ägare till hela bruket. 1853 övertogs rörelsen av Johan Svengren som 1868 ombildade företaget till aktiebolag. Verksamheten under de första decennierna var blygsam och utgjordes dels av tillverkning av olika smidesprodukter och dels av en lokal uppsamling av Eskilstunasmedernas produkter och försäljning av dessa. Allt eftersom den industriella expansionen fortskred och kommunikationerna förbättrades, utvecklades både den egna tillverkningen och handelsrörelsen. Med utvecklingen kom också exporten till andra länder och företaget kom på så sätt att betyda mycket för distributionen av jernmanufakturvaror för hela Sverige. Alla kvalitetsvaror av stål som lämnade Jernbolagets fabriker var märkta med det krönta ankaret. Detta inregistrerades som varumärke 1885, men redan tidigare har det använts vid sidan om det krönta E:t som var bolagets kvalitetsstämpel på gjutna artiklar. Denna symbol har bidragit till att ge Eskilstuna den kvalitetsklang det har - i Sverige och i utlandet.
1960 såldes Jernbolagets knivfabrik till E-A Berg (AB Bacho Stockholm). 2 september 1966 upphör gjuteriverksamheten vid Jernbolaget.

Christopher Zetterberg
(1775-1852)
Han föddes 24 oktober 1775 på Sättra rote, Riala församling i Roslagen. Han kom till Eskilstuna 1792 och antogs som lärling hos slipmästare Anders Moberg. Efter studier i Tyskland i början av 1800-talet arrenderade han vid sin hemkomst ett par sliphus vid Tunafors Bruk och förvärvade där gård 176 vari huvudfabrikationen sedermera bedrevs. Fram till 1811 idkade han smidesfabriksrörelse och bedrev sliperi. Sagda år vigdes han vid änkefru Johanna Fredrika Sandin, född Sundin, vilkens man hade ägnat sig åt diversehandel. Denna rörelse övertogs av Zetterberg som erhöll handelsrättigheter 1813. Rörelsen flyttades senare till gård 148 (-150) och växte i storlek och betydenhet. Samtidigt pågick en omfattande fabrikstillverkning, bestående av byggnadssmiden, verktyg, hänglås, kättingar, knivar, sablar och huggaren mm. Zetterberg avled i Eskilstuna 29 augusti 1852 och rörelsen övertogs av Johan Svengren, född 4 november 1818 i Berga församling Skaraborg och död 22 februari 1905. Svengren anställdes av Zetterberg i maj 1836.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

efter 1811

före 1868

KNIV

Slidkniv

Hantverk och Industri

Redskap

1

Metall: stål

Läder

Konstfiber

Slipat

235

Se anmärkningsfältet

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

“EM 60191 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 18 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44096.