EM 60094 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60094 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60094
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En mindre jaktkniv med skaft av horn och masurbjörk med slida av rårandsläder och samemönstrat horn.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är rakt och tillverkat av kolstål och är 100 mm långt och 15 mm brett. Eggen är avfasad med 5 mm. Bladryggen är 3 mm bred och yttersta bladspetsen är kraftigt avsmalnande. Skaftet är rakt och 95 mm långt och 25 mm brett och tillverkat av horn och masurbjörk. Den bredare slutänden är oval till formen och i mitten syns tången slutände.
b Slida. Slidan är 180 mm lång och 25 mm bred. Den stövelformade nedre delen av slidan är tillverkad av mönstrat horn och skållorna är sammansatta med mässingsnitar. Den övre delen är tillverkad av rårandsläder och är ihoppsydd på mitten av baksidan. På den övre delen av sömmen finns en 90 mm lång flätad ögla fastknuten.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är rakt och tillverkat av kolstål och är 100 mm långt och 15 mm brett. Eggen är avfasad med 5 mm. Bladryggen är 3 mm bred och yttersta bladspetsen är kraftigt avsmalnande. Skaftet är rakt och 95 mm långt och 25 mm brett och tillverkat av horn och masurbjörk. Den bredare slutänden är oval till formen och i mitten syns tången slutände.
b Slida. Slidan är 180 mm lång och 25 mm bred. Den stövelformade nedre delen av slidan är tillverkad av mönstrat horn och skållorna är sammansatta med mässingsnitar. Den övre delen är tillverkad av rårandsläder och är ihoppsydd på mitten av baksidan. På den övre delen av sömmen finns en 90 mm lång flätad ögla fastknuten.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Horn
Material 3
Trä
Teknik 1
Slipat
Teknik 2
Polerat
Längd (mm)
195
Signering / märkning
Slida: HN
Källhänvisning
“EM 60094 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44089.