EM 60083 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60083 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60083
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En brukskniv med kort blad och vackert skaft av trä. Slida av ljusbrunt rårandsläder.
Beskrivning
a Kniv. Ett droppointblad av kolstål som är 70 mm lång och 20 mm bred. Eggen är avfasad med 7 mm. Bladryggen är 4 mm bred och 5 mm av den yttersta spetsen är mycket smal. Skaftet är tillverkat av ljusbrunt trä och format så att den avsmalnande främre delen av skaftet bildar en parerstång. Längden på skaftet är 115 mm och mittdelen av skaftet är 25 mm bred. Skaftet har ett längsgående ljust mellanlägg av trä. Slutänden är vinklad nedåt.
b Slida. Slidan är tillverkad av ljusbrunt rårandsläder och är 145 mm lång och 30 mm bred. Den är ihopsydd på mitten av baksidan med vit tråd. Överst på baksidan sitter en 80 mm lång hälla fastsatt med två blanka nitar. En 30 mm lång skåra för upphängning finns på hällans baksida.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Beskrivning
a Kniv. Ett droppointblad av kolstål som är 70 mm lång och 20 mm bred. Eggen är avfasad med 7 mm. Bladryggen är 4 mm bred och 5 mm av den yttersta spetsen är mycket smal. Skaftet är tillverkat av ljusbrunt trä och format så att den avsmalnande främre delen av skaftet bildar en parerstång. Längden på skaftet är 115 mm och mittdelen av skaftet är 25 mm bred. Skaftet har ett längsgående ljust mellanlägg av trä. Slutänden är vinklad nedåt.
b Slida. Slidan är tillverkad av ljusbrunt rårandsläder och är 145 mm lång och 30 mm bred. Den är ihopsydd på mitten av baksidan med vit tråd. Överst på baksidan sitter en 80 mm lång hälla fastsatt med två blanka nitar. En 30 mm lång skåra för upphängning finns på hällans baksida.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Trä
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Teknik 3
Rårandat
Längd (mm)
185
Källhänvisning
“EM 60083 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44086.