EM 60060 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60060 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60060
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En brukskniv med kort etsat blad och skaft av horn och trä. Slida av rårandsläder med innerslida av trä.
Beskrivning
a Kniv. Droppointbladet är 80 mm långt och 20 mm brett och har lång tånge. Eggen är avfasad med 10 mm. Den övre delen av bladet är etsat och på etsningen finns bokstäverna "SB" ingraverat. Hela bladryggen är avfasad och yttersta delen av spetsen är tunn. Främre och bakre delen av skaftet är tillverkat av horn och mittdelen av brunt trä. På horndelarna finns mellanlägg av brunt trä. Slutänden sidor är vinklad utåt och böjd nedåt. Tångens slipspår är täkt med en blank nit.
b Slida. Slidan är tillverkad av randmönstrat brunt rårandsläder och är 180 mm lång och 35 mm bred. Den nedre delen av slidan har en innerslida av trä. Slidan är ihopsydd mitt på baksidan och överst finns en flätad ögla fastsatt i ett hål.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Beskrivning
a Kniv. Droppointbladet är 80 mm långt och 20 mm brett och har lång tånge. Eggen är avfasad med 10 mm. Den övre delen av bladet är etsat och på etsningen finns bokstäverna "SB" ingraverat. Hela bladryggen är avfasad och yttersta delen av spetsen är tunn. Främre och bakre delen av skaftet är tillverkat av horn och mittdelen av brunt trä. På horndelarna finns mellanlägg av brunt trä. Slutänden sidor är vinklad utåt och böjd nedåt. Tångens slipspår är täkt med en blank nit.
b Slida. Slidan är tillverkad av randmönstrat brunt rårandsläder och är 180 mm lång och 35 mm bred. Den nedre delen av slidan har en innerslida av trä. Slidan är ihopsydd mitt på baksidan och överst finns en flätad ögla fastsatt i ett hål.
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Horn
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Teknik 2
Etsat
Teknik 3
Rårandat
Längd (mm)
185
Signering / märkning
SB
Källhänvisning
“EM 60060 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 20 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44085.