EM 60109 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60109 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60109
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En jaktkniv för småvilt med blodskåra och skaft av horn. Slida av brunt läder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet har rak egg och lång tånge och är 130 mm långt och 20 mm brett. Bladryggen är 4 mm bred och avsmalnande mot spetsen. 2 mm under den grova bladryggen finns en 55 mm lång blodskåra. Klacken är 10 mm lång och där finns stämplat på ena sidan "J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet är tillverkat av ljusmelerat horn och är 100 mm långt och 25 mm brett och är rakt till formen. Den främre och bakre holken är tillverkad av förnicklat stål och den främre holken har en enkel parerstång. Slutänden är oval och tångens slipspår är förstärkt.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt läder och är 180 mm lång och 40 mm bred. Den bladskyddande delen är 130 mm lång och ihopsydd i kanten med brun tråd och vid den öppna delen sitter en metallnit. Mellan slidkanterna finns en 10 mm extra läderförstärkning. Den övre öppna delen av slidan är 50 mm lång och går att stänga med tryckknapp. På baksidan av slidans överdel finns en 70 mm lång hälla fastsatt med en nit. Hällan har en 3 mm lång skåra med ett runt hål.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet har rak egg och lång tånge och är 130 mm långt och 20 mm brett. Bladryggen är 4 mm bred och avsmalnande mot spetsen. 2 mm under den grova bladryggen finns en 55 mm lång blodskåra. Klacken är 10 mm lång och där finns stämplat på ena sidan "J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN". Skaftet är tillverkat av ljusmelerat horn och är 100 mm långt och 25 mm brett och är rakt till formen. Den främre och bakre holken är tillverkad av förnicklat stål och den främre holken har en enkel parerstång. Slutänden är oval och tångens slipspår är förstärkt.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt läder och är 180 mm lång och 40 mm bred. Den bladskyddande delen är 130 mm lång och ihopsydd i kanten med brun tråd och vid den öppna delen sitter en metallnit. Mellan slidkanterna finns en 10 mm extra läderförstärkning. Den övre öppna delen av slidan är 50 mm lång och går att stänga med tryckknapp. På baksidan av slidans överdel finns en 70 mm lång hälla fastsatt med en nit. Hällan har en 3 mm lång skåra med ett runt hål.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1891
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Horn
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Teknik 2
Polerat
Längd (mm)
230
Signering / märkning
J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60109 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44080.