EM 60041 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60041 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60041
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En brukskniv med skaft av masurbjörk och genombruten stålslida.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är rakt och har lång tånge och är 90 mm långt och 15 mm brett. Eggen är avfasad med 8 mm. Ryggen är 3 mm bred och avsmalnande mot spetsen. På bladets ena sida finns stämplat "A.J. WESTERSSON; ESKILSTUNA". Klacken är 6 mm lång. Holkarna i fram och bakänden är av mässing. Skaftet är runt och tillverkat av masurbjörk. Tångens slutände har skruvfattning.
b Slida. En mönstrad genombruten stålslida som är 135 mm lång och vid slidöppningen 25 mm bred. En metallögla är fastnitad på slidans baksida och i öglan finns ett ovalt 75 mm som högst upp har ett runt hål. Under metallöglan finns ingraverat "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN".
Tillverkning
A.J. Westersson, Kniffabrik
Verksam 1889-1901, (-1905)
Anders Johan Westersson föddes i Tumbo 1847. Han startade sin firma 1889 med tillverkning av jaktdolkar, fick- och pennknivar och konsttäljknivar. Westerssons knivar är välgjorda och av god kvalitet och därför mycket eftertraktade. Anders Johan Westersson avled 1901 och änkan drev företaget vidare under oförändrat namn till 1905 då verksamheten upphörde.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet är rakt och har lång tånge och är 90 mm långt och 15 mm brett. Eggen är avfasad med 8 mm. Ryggen är 3 mm bred och avsmalnande mot spetsen. På bladets ena sida finns stämplat "A.J. WESTERSSON; ESKILSTUNA". Klacken är 6 mm lång. Holkarna i fram och bakänden är av mässing. Skaftet är runt och tillverkat av masurbjörk. Tångens slutände har skruvfattning.
b Slida. En mönstrad genombruten stålslida som är 135 mm lång och vid slidöppningen 25 mm bred. En metallögla är fastnitad på slidans baksida och i öglan finns ett ovalt 75 mm som högst upp har ett runt hål. Under metallöglan finns ingraverat "P. HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN".
Tillverkning
A.J. Westersson, Kniffabrik
Verksam 1889-1901, (-1905)
Anders Johan Westersson föddes i Tumbo 1847. Han startade sin firma 1889 med tillverkning av jaktdolkar, fick- och pennknivar och konsttäljknivar. Westerssons knivar är välgjorda och av god kvalitet och därför mycket eftertraktade. Anders Johan Westersson avled 1901 och änkan drev företaget vidare under oförändrat namn till 1905 då verksamheten upphörde.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1889
Tillkomsttid slut
före 1905
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Trä: björk masur
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
205
Signering / märkning
A.J.WESTERSSON; ESKILSTUNA Slida: P HOLMBERG; ESKILSTUNA; SWEDEN
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60041 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 23 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44076.