EM 60029 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60029 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60029
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En mindre brukskniv med skaft av masurbjörk och mönstrad slida av brunt läder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 110 mm lång och 20 mm bred och har lång tånge. Eggen är formslipad och är uppsvängt mot spetsen. Bladryggen är 3 mm bred och avsmalnande och avfasad mot bladspetsen. Klacken är 8 mm bred och är stämplad på en sida med "J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA och på andra sidan står det "SWEDEN". Skaftet är tillverkat av masurbjörk och har en främre holk av mässing. Det är rakt till formen och har en nedåtböjd oval slutände. Tångens slipspår är förstärkt med en mässingsnit.
b Slida. Slidan är 210 mm lång, 55 mm bred och tillverkad av brunt läder. Den del av slidan som skyddar knivbladet är 120 mm lång och är sydd i båda kanterna. Slidöppningen och den bakre rundade delen av slidan är förstärkt med metallskenor som är fastsatta med blanka nitar. Ett hjorthuvud och texten "HEMMETS; JOURNAL; J. FÖRBUNDET" är ingraverat på den nedre sliddelen. den övre öppna delen har två 55 mm långa lodräta skåror avsedda för fastsättning i bälte. Överst på slidan finns en 110 mm lång läderrem fastnitad. Remmen, som håller skaftet på plats, har tryckknappstängning.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 110 mm lång och 20 mm bred och har lång tånge. Eggen är formslipad och är uppsvängt mot spetsen. Bladryggen är 3 mm bred och avsmalnande och avfasad mot bladspetsen. Klacken är 8 mm bred och är stämplad på en sida med "J.A. HELLBERG; ESKILSTUNA och på andra sidan står det "SWEDEN". Skaftet är tillverkat av masurbjörk och har en främre holk av mässing. Det är rakt till formen och har en nedåtböjd oval slutände. Tångens slipspår är förstärkt med en mässingsnit.
b Slida. Slidan är 210 mm lång, 55 mm bred och tillverkad av brunt läder. Den del av slidan som skyddar knivbladet är 120 mm lång och är sydd i båda kanterna. Slidöppningen och den bakre rundade delen av slidan är förstärkt med metallskenor som är fastsatta med blanka nitar. Ett hjorthuvud och texten "HEMMETS; JOURNAL; J. FÖRBUNDET" är ingraverat på den nedre sliddelen. den övre öppna delen har två 55 mm långa lodräta skåror avsedda för fastsättning i bälte. Överst på slidan finns en 110 mm lång läderrem fastnitad. Remmen, som håller skaftet på plats, har tryckknappstängning.
Tillverkning
J.A. Hellberg
Verksam: 1891 -
Fabrikör Johan Alfred Hellberg (1860-1941) föddes i Ytter-Selö och kom vid 12-års ålder i lära hos knivsmeden A.G. Gustafsson som var bland de första som tillverkade konsttäljarkniven. 1891 startade Hellberg egen fabrik som de första åren var belägen i hyrda lokaler i de s.k. fristadskvarteren i smedstaden. 1907 flyttades verksamheten till egen fastighet vid Nyforsgatan 23. I början tillverkades enbart rakknivar men i takt med antal anställda utökades sortimente till att omfatta jaktdolkar, slid- och jaktknivar, täljknivar och yrkesknivar. År 1908 tillverkades 1600 dussin jaktdolkar och slidknivar och 10 år senare hade produktionen ökat till 7200 dussin. 1920 fanns 20 anställda arbetare. 1961/62 såldes rörelsen till Göran Nygren och Gösta Ivar Cenner som drev företaget fram till 1973 då Tage Cederlund och Stig Lennart Hammar blev ägare till företaget. 1976 övertog Hammar ensam produktionen i lokaler i kvarteret Värjan. Numera drivs verksamheten av Hammars son Jan-Peter i lokaler i gamla Bergska smedjan i Rademacherreservatet.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1891
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Trä: björk masur
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
205
Signering / märkning
J.A. HELLBERG ESKILSTUNA; SWEDEN
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60029 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44070.