EM 60027 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60027 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60027
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En brukskniv med skaft av färgat horn och etsningar på knivbladet. Slida av svart rårandsläder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 85 mm långt och 23 mm brett. Eggen är avfasad med 8 mm och bladet är vinklad upp mot spetsen. Bladryggen är 4 mm bred och avsmalnande mot spetsen. Klacken är 6 mm lång. På bladets ena sida finns etsat en "Ko" och namnet "B. Helgesson". Skaftet är tillverkat av grönmelarat horn med mellanlägg av smalt svart vulkanfiber, nysilver och ett bredare mellanlägg av brunmelerat horn. Slutänden är oval och böjd nedåt.
b Slida. Slidan är tillverkad av svart rårandsläder och har en innerslida av hårt pressad papp. Slidan är 160 mm lång och 35 mm bred och är sydd på baksidan av ena kanten. Ett mönster av blommor och effektränder finns på slidans ytterkant. På baksidan av slidan sitter en 90 mm lång flätad hälla fastnitad och slidan är signerad på baksidan med "Af; 206"
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Beskrivning
a Kniv. Bladet är 85 mm långt och 23 mm brett. Eggen är avfasad med 8 mm och bladet är vinklad upp mot spetsen. Bladryggen är 4 mm bred och avsmalnande mot spetsen. Klacken är 6 mm lång. På bladets ena sida finns etsat en "Ko" och namnet "B. Helgesson". Skaftet är tillverkat av grönmelarat horn med mellanlägg av smalt svart vulkanfiber, nysilver och ett bredare mellanlägg av brunmelerat horn. Slutänden är oval och böjd nedåt.
b Slida. Slidan är tillverkad av svart rårandsläder och har en innerslida av hårt pressad papp. Slidan är 160 mm lång och 35 mm bred och är sydd på baksidan av ena kanten. Ett mönster av blommor och effektränder finns på slidans ytterkant. På baksidan av slidan sitter en 90 mm lång flätad hälla fastnitad och slidan är signerad på baksidan med "Af; 206"
Historik
Så länge det levt människor på vår jord har det funnits skärande verktyg. De första knivarna utgjordes sannolikt av t.ex. en vass benbit, skarpt snäckskal, ett vasst grässtrå eller smal sten.
Världens första knivar hade inte mycket gemensamt med våra dagars blänkande och precisionstillverkade produkter. Den första svenska järnkniven har man funnit i Bohuslän och är daterad till 500-talet före Kristus. Före år 1500 smidde den svenska bonden själv sina knivar och ännu under 1600-talet dominerade bondesmidet över ett framväxande yrkessmide runt om i landet. Många orter i Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr, har under många hundra år tillverkat knivar för olika ändamål.
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom knivtillverkningen och är kanske den ort som mest bidragit till att göra den svenska tillverkningen av knivar känt i utlandet.
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Horn
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
200
Signering / märkning
Kniv: B. Helgesson och en ko
Källhänvisning
“EM 60027 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44067.