EM 60143 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60143 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60143
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En nätt slidkniv med skaft av ebenholts och mässing. Slida av läder.
Beskrivning
a Kniv. Knivbladet är 70 mm lång och 10 mm bred. Den yttre delen av eggen är svängd uppåt spetsen. Bladryggen är rak. En sida på bladet är stämplat med "C.G. BLOMQVIST; ESKILSTUNA". Kniven har dubbel parerstång av mässing. Skaftet är 70 mm långt och tillverkat av svart ebenholts med mässinginlägg vid skaftets början.
b Slida. Slidan är tillverkad av läder och är 145 mm lång och 20 mm bred. Det dubbla knivbladsskyddet är sytt med ljus tråd i kanten som är förstärkt med mässingsnitar. Den öppna delen av slidan är 65 mm lång och den har två diagonala skåror 8 mm från vardera kanten. Överst på slidan finns en 70 mm lång läderremsa fastnitad. Remsan har tryckknappsstängning. Mitt på framsidan av den dubbla sliddelen står skrivet med bläck "Aina Lindström".
Tillverkning
C.G. Blomqvist, Knivfabrik
Verksam: 1915-1977
Carl Gustav Blomqvist (1866-1934) föddes i Jäders församling fick sin första anställning 1881 vid Tunafors fabriker. Där arbetade vid skaftverkstaden och därefter vid etsningsavdelningen. Han arbetade kvar vid företaget till 1886 då han gick till sjöss och var borta i fyra år. 1890 återvände Blomqvist till Eskilstuna och fick arbete vid C.W. Dahlgrens fabrik. 1915 var Blomqvist föreståndare för avdelningen för knivtillverkning vid C.W. Dahlgrens Fabriksaktiebolag och när företaget upphörde med tillverkningen av knivar övertog Blomqvist avdelningen med personal och utrustning och startade egen rörelse på sin tomt vid Sommarrogatan 13. Blomqvist drev sitt företag fram till sin död 1934 då hans två söner övertog dess ledning. C.G. Blomqvist Knivfabrik avvecklades 1977.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Knivbladet är 70 mm lång och 10 mm bred. Den yttre delen av eggen är svängd uppåt spetsen. Bladryggen är rak. En sida på bladet är stämplat med "C.G. BLOMQVIST; ESKILSTUNA". Kniven har dubbel parerstång av mässing. Skaftet är 70 mm långt och tillverkat av svart ebenholts med mässinginlägg vid skaftets början.
b Slida. Slidan är tillverkad av läder och är 145 mm lång och 20 mm bred. Det dubbla knivbladsskyddet är sytt med ljus tråd i kanten som är förstärkt med mässingsnitar. Den öppna delen av slidan är 65 mm lång och den har två diagonala skåror 8 mm från vardera kanten. Överst på slidan finns en 70 mm lång läderremsa fastnitad. Remsan har tryckknappsstängning. Mitt på framsidan av den dubbla sliddelen står skrivet med bläck "Aina Lindström".
Tillverkning
C.G. Blomqvist, Knivfabrik
Verksam: 1915-1977
Carl Gustav Blomqvist (1866-1934) föddes i Jäders församling fick sin första anställning 1881 vid Tunafors fabriker. Där arbetade vid skaftverkstaden och därefter vid etsningsavdelningen. Han arbetade kvar vid företaget till 1886 då han gick till sjöss och var borta i fyra år. 1890 återvände Blomqvist till Eskilstuna och fick arbete vid C.W. Dahlgrens fabrik. 1915 var Blomqvist föreståndare för avdelningen för knivtillverkning vid C.W. Dahlgrens Fabriksaktiebolag och när företaget upphörde med tillverkningen av knivar övertog Blomqvist avdelningen med personal och utrustning och startade egen rörelse på sin tomt vid Sommarrogatan 13. Blomqvist drev sitt företag fram till sin död 1934 då hans två söner övertog dess ledning. C.G. Blomqvist Knivfabrik avvecklades 1977.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1915
Tillkomsttid slut
före 1977
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Metall: mässing
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
140
Signering / märkning
C.G. BLOMQVIST; ESKILSTUNA
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60143 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44049.