EM 60054 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60054 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60054
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En mindre scoutkniv med gult plastskaft och slida av grönt läder.
Beskrivning
a. Scoutkniv. Bladet är 90 mm lång och har lång tånge. Eggen är avfasad med 5 mm. Bladryggen är 3 mm bred och har lång, lätt nedåtböjd avsmalnande knivspets. Kniven har hel vinklad parerstång. Den främre holken är förnicklad och 10 mm lång. Skaftet är 85 mm lång och 25 mm bred och tillverkat av gul hårdplast. Slutänden på skaftet är ovalt och är 30 mm hög och 25 mm bred. Tången är sammansatt med en nit som är förstärkt med en bricka. På bladet finns stämplat "ES; SW". förmodligen är kniven tillverkad i Eskilstuna.
b Slida. Slidan är 185 mm lång och 40 mm bred. Den är grön till färgen och sydd med gula stygn och nitad i kanterna. Den öppna övre delen av slidan är 80 mm lång och överst finns en läderrem fastnitad med en tryckknapp som håller knivskaftet på plats. En 90 mm lång hälla finns fastnitad på slidans övre baksida.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a. Scoutkniv. Bladet är 90 mm lång och har lång tånge. Eggen är avfasad med 5 mm. Bladryggen är 3 mm bred och har lång, lätt nedåtböjd avsmalnande knivspets. Kniven har hel vinklad parerstång. Den främre holken är förnicklad och 10 mm lång. Skaftet är 85 mm lång och 25 mm bred och tillverkat av gul hårdplast. Slutänden på skaftet är ovalt och är 30 mm hög och 25 mm bred. Tången är sammansatt med en nit som är förstärkt med en bricka. På bladet finns stämplat "ES; SW". förmodligen är kniven tillverkad i Eskilstuna.
b Slida. Slidan är 185 mm lång och 40 mm bred. Den är grön till färgen och sydd med gula stygn och nitad i kanterna. Den öppna övre delen av slidan är 80 mm lång och överst finns en läderrem fastnitad med en tryckknapp som håller knivskaftet på plats. En 90 mm lång hälla finns fastnitad på slidans övre baksida.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Plast
Material 3
Läder
Teknik 1
Slipat
Längd (mm)
180
Signering / märkning
Blad: ES? SW?
Källhänvisning
“EM 60054 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44031.