EM 60017 a-b - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 60017 a-b - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60017
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En jakt- och brukskniv med skaft av ljust horn och slida av brunt läder.
Beskrivning
a Kniv. Bladet (droppoint blad) har lång tånge och är 185 mm lång. Knivryggen är 4 mm bred och är avsmalnande mot den lätt nedåtböjda spetsen. 25 mm av ryggen är tandad. Bladets klack är 10 mm lång och stämplad med "ESKILSTUNA; SWEDWN". Skaftet är av polerat horn och ljust till färgen. Holkarna är förnicklade och den nedre holken är 20 mm lång och har en kort enkel parerstång. Den övre holken är 20 mm lång och är nedåtböjd på undersidan. Tångens slipspår är i slutänden förstärkt med mässing.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt mjukt läder och 250 mm lång och 50 mm bred. Den är förstärkt med en läderremsa i den kant som är sydd. Hällan är 80 mm lång och har 2 skåror för upphängning.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
a Kniv. Bladet (droppoint blad) har lång tånge och är 185 mm lång. Knivryggen är 4 mm bred och är avsmalnande mot den lätt nedåtböjda spetsen. 25 mm av ryggen är tandad. Bladets klack är 10 mm lång och stämplad med "ESKILSTUNA; SWEDWN". Skaftet är av polerat horn och ljust till färgen. Holkarna är förnicklade och den nedre holken är 20 mm lång och har en kort enkel parerstång. Den övre holken är 20 mm lång och är nedåtböjd på undersidan. Tångens slipspår är i slutänden förstärkt med mässing.
b Slida. Slidan är tillverkad av brunt mjukt läder och 250 mm lång och 50 mm bred. Den är förstärkt med en läderremsa i den kant som är sydd. Hällan är 80 mm lång och har 2 skåror för upphängning.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnit i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Käla: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Slidkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Horn
Material 3
Metall: mässing
Teknik 1
Slipat
Teknik 2
Ytbelagt: förnicklat
Längd (mm)
180
Signering / märkning
ESKILSTUNA; SWEDEN
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60017 a-b - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/44030.