EM 65655 47 - KNIV
Objekttyp
Titel
EM 65655 47 - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
65655
Littera / subnummer
47
Anmärkning
En fällkniv (fickkniv) med tre funktioner, två knivar och en korkskruv.
Beskrivning
Bladen är 51 mm repekive 30 mm långa och sammansatta med en dubbelverkande fjäder. Den svängbara korkskruven är 31 mm lång. Skollorna är av elfenben och de fyra bultarna som håller ihop knivens delar är av mässing precis som mellanskollorna. Skaftet är 72 mm långt och 13 mm brett. Den stora knivens ansats är stämplad med "C.O. RYD E.TUNA".
Tillverkning
C O Ryds Knivfabrik
Verksamhetstid: 1876-1926
Carl Otto Ryd (1855-1918) föddes i Kloster, Linköpings län, och var lärling hos J. W. Lennberg mellan åren 1869 till 1874. Ryd startade endast 21 år gammal sitt företag år 1876 med en arbetare i gård N:o 376 på Norra Bruksgatan 11 och Carl Ottos fader anges här som ägare till tomten. Tillverkningen bestod av fick- och pennknivar och Ryd blev också mycket känd för sina speciella och attraktiva fickknivar med 2 eller 4 korkskruvar. En annan specialitet var Ryds miniatyrknivar där den minsta endast mäter 27 mm och har ett knivblad och en korkskruv. Företaget anses utan tvivel tillhöra de kvalitetsmässigt förnämsta knivföretagen i Eskilstuna. C. O. Ryd avled 1918 och företaget drevs vidare av hans son Carl Olof och verksamheten upphörde helt den 31 juli 1926.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
Bladen är 51 mm repekive 30 mm långa och sammansatta med en dubbelverkande fjäder. Den svängbara korkskruven är 31 mm lång. Skollorna är av elfenben och de fyra bultarna som håller ihop knivens delar är av mässing precis som mellanskollorna. Skaftet är 72 mm långt och 13 mm brett. Den stora knivens ansats är stämplad med "C.O. RYD E.TUNA".
Tillverkning
C O Ryds Knivfabrik
Verksamhetstid: 1876-1926
Carl Otto Ryd (1855-1918) föddes i Kloster, Linköpings län, och var lärling hos J. W. Lennberg mellan åren 1869 till 1874. Ryd startade endast 21 år gammal sitt företag år 1876 med en arbetare i gård N:o 376 på Norra Bruksgatan 11 och Carl Ottos fader anges här som ägare till tomten. Tillverkningen bestod av fick- och pennknivar och Ryd blev också mycket känd för sina speciella och attraktiva fickknivar med 2 eller 4 korkskruvar. En annan specialitet var Ryds miniatyrknivar där den minsta endast mäter 27 mm och har ett knivblad och en korkskruv. Företaget anses utan tvivel tillhöra de kvalitetsmässigt förnämsta knivföretagen i Eskilstuna. C. O. Ryd avled 1918 och företaget drevs vidare av hans son Carl Olof och verksamheten upphörde helt den 31 juli 1926.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1875
Tillkomsttid slut
före 1927
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Fällkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Material 2
Elfenben
Material 3
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Teknik 2
Slipat
Längd (mm)
160
Bredd (mm)
13
Modell / fabrikat / typ
Fickkniv
Signering / märkning
C.O. RYD E.TUNA
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 65655 47 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43975.