EM 65655 42 - KNIV
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 65655 42 - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
65655
Littera / subnummer
42
Anmärkning
Ett nagelvårdsset i form av en liten pennkniv.
Beskrivning
Det är ett knivblad som används att peta naglarna med som är 33 mm långt och en nagelfil som är 32 mm. Bladet och filen är sammansatta med en dubbelverkande fjäder. Skollorna är av någon vitmetall och helt släta. Skaftet är 65 mm och 7 mm brett.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
Det är ett knivblad som används att peta naglarna med som är 33 mm långt och en nagelfil som är 32 mm. Bladet och filen är sammansatta med en dubbelverkande fjäder. Skollorna är av någon vitmetall och helt släta. Skaftet är 65 mm och 7 mm brett.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Nagelvårdsset
Klassifikation 1
Personhygien
Klassifikation 2
Skönhetsvård
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Teknik 1
Smitt
Teknik 2
Slipat
Längd (mm)
133
Bredd (mm)
7
Källhänvisning
“EM 65655 42 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43970.