EM 65655 32 - KNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

65655

32

En fällkniv (pennkniv) i stål med ett stort och två små knivblad.

Beskrivning
Kniven är något sliten och det syns att den använts. Ett av de små bladen samt det stora är sammansatt av en dubbelverkande fjäder. Det tredje bladet, litet, sitter ovanpå det andra lilla och har en enkelverkande fjäder. Ett knivblad är 45 mm långt, de andra 27 mm. Skollorna är etsade med fornordiska motiv. Den ena består av två drakar som möts med kropparna på mitten men har huvudena riktade bort från varandra. Den andra skollans motiv är indelade i tre fält, det i mitten är minst och har en dekorativ kvadrat som mönster. På var sida finns ett fält med en drake som slingrar sig runt sin egna kropp. Knivens delar är ihopsatta med fem bultar av stål. Det stora knivbladets ansats är stämplat med "C.O. RYD E.TUNA". Defekt: Det stora knivbladet har en liten skada.

Tillverkning
C O Ryds Knivfabrik
Verksamhetstid: 1876-1926
Carl Otto Ryd (1855-1918) föddes i Kloster, Linköpings län, och var lärling hos J. W. Lennberg mellan åren 1869 till 1874. Ryd startade endast 21 år gammal sitt företag år 1876 med en arbetare i gård N:o 376 på Norra Bruksgatan 11 och Carl Ottos fader anges här som ägare till tomten. Tillverkningen bestod av fick- och pennknivar och Ryd blev också mycket känd för sina speciella och attraktiva fickknivar med 2 eller 4 korkskruvar. En annan specialitet var Ryds miniatyrknivar där den minsta endast mäter 27 mm och har ett knivblad och en korkskruv. Företaget anses utan tvivel tillhöra de kvalitetsmässigt förnämsta knivföretagen i Eskilstuna. C. O. Ryd avled 1918 och företaget drevs vidare av hans son Carl Olof och verksamheten upphörde helt den 31 juli 1926.

Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.

1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.

Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

efter 1875

före 1927

KNIV

Fällkniv

Hantverk och Industri

Redskap

1

Metall: stål

Smitt

Etsat

Slipat

160

16

Pennkniv

C.O. RYD E.TUNA

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

“EM 65655 32 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 23 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43960.