EM 65655 6 - KNIV
Objekttyp
Titel
EM 65655 6 - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
65655
Littera / subnummer
6
Anmärkning
En fällkniv (pennkniv) med två knivblad som är sammansatta med dubbelverkande fjäder.
Beskrivning
Ett blad är 43 mm långt och det andra 30 mm. Skollorna är guldetsade och motivet är på ena sidan två fornnordiska drakar vars huvuden möter varandra på mitten. Den andra sidan har motivet av en drake som sträcker sig över hela skollan. Skaftet är 76 mm långt och 10 mm brett. Det stora knivbladets ansats är stämplat med "C.O. RYD E.TUNA".
Tillverkning
C O Ryds Knivfabrik
Verksamhetstid: 1876-1926
Carl Otto Ryd (1855-1918) föddes i Kloster, Linköpings län, och var lärling hos J. W. Lennberg mellan åren 1869 till 1874. Ryd startade endast 21 år gammal sitt företag år 1876 med en arbetare i gård N:o 376 på Norra Bruksgatan 11 och Carl Ottos fader anges här som ägare till tomten. Tillverkningen bestod av fick- och pennknivar och Ryd blev också mycket känd för sina speciella och attraktiva fickknivar med 2 eller 4 korkskruvar. En annan specialitet var Ryds miniatyrknivar där den minsta endast mäter 27 mm och har ett knivblad och en korkskruv. Företaget anses utan tvivel tillhöra de kvalitetsmässigt förnämsta knivföretagen i Eskilstuna. C. O. Ryd avled 1918 och företaget drevs vidare av hans son Carl Olof och verksamheten upphörde helt den 31 juli 1926.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
Ett blad är 43 mm långt och det andra 30 mm. Skollorna är guldetsade och motivet är på ena sidan två fornnordiska drakar vars huvuden möter varandra på mitten. Den andra sidan har motivet av en drake som sträcker sig över hela skollan. Skaftet är 76 mm långt och 10 mm brett. Det stora knivbladets ansats är stämplat med "C.O. RYD E.TUNA".
Tillverkning
C O Ryds Knivfabrik
Verksamhetstid: 1876-1926
Carl Otto Ryd (1855-1918) föddes i Kloster, Linköpings län, och var lärling hos J. W. Lennberg mellan åren 1869 till 1874. Ryd startade endast 21 år gammal sitt företag år 1876 med en arbetare i gård N:o 376 på Norra Bruksgatan 11 och Carl Ottos fader anges här som ägare till tomten. Tillverkningen bestod av fick- och pennknivar och Ryd blev också mycket känd för sina speciella och attraktiva fickknivar med 2 eller 4 korkskruvar. En annan specialitet var Ryds miniatyrknivar där den minsta endast mäter 27 mm och har ett knivblad och en korkskruv. Företaget anses utan tvivel tillhöra de kvalitetsmässigt förnämsta knivföretagen i Eskilstuna. C. O. Ryd avled 1918 och företaget drevs vidare av hans son Carl Olof och verksamheten upphörde helt den 31 juli 1926.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1875
Tillkomsttid slut
före 1927
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Fällkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: stål
Teknik 1
Smitt
Teknik 2
Slipat
Teknik 3
Etsat
Längd (mm)
155
Bredd (mm)
10
Modell / fabrikat / typ
Pennkniv
Signering / märkning
C.O. RYD E.TUNA
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 65655 6 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43934.