EM 9494 a-d - DÖRRLÅS
Objekttyp
Titel
EM 9494 a-d - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
9494
Littera / subnummer
a-d
Anmärkning
Ett gediget kammarlås av hög kvalitet med vred samt en nyckel. Låset har två kolvar.
Tillverkning
Ulander Sv
I länskalendern från 1852 finns en låssmed med namnet Sv. Ulander.
Beskrivning
a Låshuset. Delarna är monterade i en fyrkantig kista av järn. Den nedre kolven manövreras med vreden och sticker ut 14 mm. Den andra kolven manövreras med nyckel och sticker ut 30 mm i sitt yttersta läge. Styrhylsan för nyckeln sticker ut 39 mm. En fint formad kläpp som är 56 mm lång täcker nyckelhålet.
b-c Vred. Vredet består av två delar som när de sitter i låset hålls ihop av en liten sprint. Den längre delen, a, är 152 mm lång och den kortare, b, är 65 mm lång. Själva handtagen är spetsovala, 63 mm långa, 26 mm tjocka samt 28 mm breda.
d En nyckel av solitt järn 155 mm lång och med ett 45 mm brett vred. Enligt givaren är nyckeln inte ursprunglig.
Historik
Låset är hittat vid rivningen av det gamla sliphuset och fanns då i en verkstad för knivtillverkning. Verkstaden hade tillhört brovakten "Bebbe" Lindkvist. Enligt givaren fanns det där redan på hans fars tid.
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillverkning
Ulander Sv
I länskalendern från 1852 finns en låssmed med namnet Sv. Ulander.
Beskrivning
a Låshuset. Delarna är monterade i en fyrkantig kista av järn. Den nedre kolven manövreras med vreden och sticker ut 14 mm. Den andra kolven manövreras med nyckel och sticker ut 30 mm i sitt yttersta läge. Styrhylsan för nyckeln sticker ut 39 mm. En fint formad kläpp som är 56 mm lång täcker nyckelhålet.
b-c Vred. Vredet består av två delar som när de sitter i låset hålls ihop av en liten sprint. Den längre delen, a, är 152 mm lång och den kortare, b, är 65 mm lång. Själva handtagen är spetsovala, 63 mm långa, 26 mm tjocka samt 28 mm breda.
d En nyckel av solitt järn 155 mm lång och med ett 45 mm brett vred. Enligt givaren är nyckeln inte ursprunglig.
Historik
Låset är hittat vid rivningen av det gamla sliphuset och fanns då i en verkstad för knivtillverkning. Verkstaden hade tillhört brovakten "Bebbe" Lindkvist. Enligt givaren fanns det där redan på hans fars tid.
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillkomsttid start
efter 1800
Tillkomsttid slut
före 1900
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Kammarlås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
174
Höjd (mm)
113
Djup (mm)
37
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 9494 a-d - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43911.