EM 7512 - STRYKJÄRN

EM_7512__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_7512__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 7512 - STRYKJÄRN

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

7512

Anmärkning

Gjutet pressjärn med ihålig fot. Det har använts av skräddarmästare Per August Malm, död 1921, 94 år gammal. Verksam i Stigtomta.

Beskrivning
Stort gjutet pressjärn med ihålig fot för uppvärmning av vatten med hjälp av rödsprit eller fotogen. Pressjärnet är gjutet i fyra delar: pressdelen, brännarhållaren, skyddsluckan till brännaren och avledningsröret. Skyddsluckan, försedd med en svarvad träknopp, sitter med ett gångjärn fast på brännarhållaren. Den har åtta stycken ventilhål och i dess nedre del finns en text "REX PATENT". Brännarhållaren sitter med två skruvar monterad på pressdelens bakre del. En packning tätar mellan dessa. På hållarens övre del sitter ett svarvat handtag i trä (längd 190 mm) som är förbundet med avledningsröret i framkanten på strykjärnet. Avledningsröret (diameter 38 mm) vars pip är riktad framåt, är monterad med två skruvar i pressfoten, med en packning emellan. Under handtaget mellan brännhållaren och avledningsröret sitter drivmedelsbehållaren fastsatt med tunna plattjärn. Behållaren består av två delar som är ihopfalsade och lödda. Den är ytbehandlad och blankpolerad. Överdelen har på sin främre dels högra sida en handpump med en kolvstång (längd 115 mm) i mässing. Ytterst på stången sitter en svarvad träknopp. På behållarens vänstra sida sitter tanklocket som har en luftskruv. Mellan den och pumpen sitter en avstängningsventil som påverkar röranslutningen på behållarens undersida. Ventilen har även den en träknopp. Under behållaren och i pressfoten finns en försänkning som är till för att rören som går mellan behållaren och brännaren skall få plats. Pressfoten är i bakkant märkt med "1".

Funktion
En drivmedelsbehållare med pumpanordning trycker ut vätska till brännaren baktill på järnet. Brännaren, reglerbar med en spak, påverkar en slid med en ställbar stång som införes i munstycket för att kontrollera lågan som blåser ner och värmer upp en kropp i vattenkammaren. Vattnet sprider sedan värmen till pressfoten så en jämn värme erhålles. Överskottsvärmen leds ut genom ett gjutet rör som sitter i den främre delen av strykjärnet.

Historik
Utslätningshjälpmedel
Det är omöjligt att fastställa exakt årtal när man började använda hjälpmedel för utslätning av vävnader och klädesplagg. De äldsta bevarade föremålen som användes som utslätningsredskap är från vikingatiden runt 900-talet. Det är runda massiva glaskroppar, s.k. glättestenar. Seden att använda glättestenar tillsammans med glättebräden för att gnida linnet slätt och blankt var mycket vanlig bland allmogekvinnorna i södra Sverige långt in på 1800-talet. Under medeltiden och framåt användes också mangeldonet, en mangelbräda och kavel som redskap vid slätgöring av linnedukar och liknande textilier. Det äldsta bevarade mangelbrädet är från Hälsingland och daterat till 1564. De tidigaste indikationerna på att varma verktyg använts för pressning av textilier härrör från ett rättegångsprotokoll daterat år 1482. Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen.
Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Mot 1800-talets slut tillverkades två produkter som användes på spisar med spisringar: strykpannor och strykplåtar. De gjutna strykjärnen, strykugnarna och strykugnsjärnen börjar försvinna i takt med att elektriciteten når allt fler hushåll och de elektriska strykjärnen blir allt vanligare.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen)

Sakord

STRYKJÄRN

Specialbenämning

Vätskedrivet pressjärn

Klassifikation 1

Textil och skovård

Klassifikation 2

Pressning och strykning

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Material 2

Trä

Material 3

Metall: mässing

Teknik 1

Gjutet

Teknik 2

Smitt

Teknik 3

Svarvat

Längd (mm)

345

Bredd (mm)

100

Höjd (mm)

240

Signering / märkning

REX PATENT, 1

Historik Ort

Stigtomta

Källhänvisning

“EM 7512 - STRYKJÄRN,” Eskilstuna kommun, hämtad 17 april 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43910.