EM 65655 1 - KNIVFODRAL
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 65655 1 - KNIVFODRAL
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
65655
Littera / subnummer
1
Anmärkning
En sk knivrulle som tillverkare eller försäljare tog med sig när deras produkter skulle visas.
Beskrivning
Utsidan är av blå canvas med remmar av läder så att rullen kunde hållas ihoprullad. Insidan är av rött ylletyg med läderfästen för 50 knivar. Ett blått ylletyg är fastsytt på var sida om rullen som går att vika över knivarna innan dom rullas ihop. Sömmarna är maskinsydda. Längd utan läderremmar: 1040.
Tillverkning
C O Ryds Knivfabrik
Verksamhetstid: 1876-1926
Carl Otto Ryd (1855-1918) föddes i Kloster, Linköpings län, och var lärling hos J. W. Lennberg mellan åren 1869 till 1874. Ryd startade endast 21 år gammal sitt företag år 1876 med en arbetare i gård N:o 376 på Norra Bruksgatan 11 och Carl Ottos fader anges här som ägare till tomten. Tillverkningen bestod av fick- och pennknivar och Ryd blev också mycket känd för sina speciella och attraktiva fickknivar med 2 eller 4 korkskruvar. En annan specialitet var Ryds miniatyrknivar där den minsta endast mäter 27 mm och har ett knivblad och en korkskruv. Företaget anses utan tvivel tillhöra de kvalitetsmässigt förnämsta knivföretagen i Eskilstuna. C. O. Ryd avled 1918 och företaget drevs vidare av hans son Carl Olof och verksamheten upphörde helt den 31 juli 1926.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
Utsidan är av blå canvas med remmar av läder så att rullen kunde hållas ihoprullad. Insidan är av rött ylletyg med läderfästen för 50 knivar. Ett blått ylletyg är fastsytt på var sida om rullen som går att vika över knivarna innan dom rullas ihop. Sömmarna är maskinsydda. Längd utan läderremmar: 1040.
Tillverkning
C O Ryds Knivfabrik
Verksamhetstid: 1876-1926
Carl Otto Ryd (1855-1918) föddes i Kloster, Linköpings län, och var lärling hos J. W. Lennberg mellan åren 1869 till 1874. Ryd startade endast 21 år gammal sitt företag år 1876 med en arbetare i gård N:o 376 på Norra Bruksgatan 11 och Carl Ottos fader anges här som ägare till tomten. Tillverkningen bestod av fick- och pennknivar och Ryd blev också mycket känd för sina speciella och attraktiva fickknivar med 2 eller 4 korkskruvar. En annan specialitet var Ryds miniatyrknivar där den minsta endast mäter 27 mm och har ett knivblad och en korkskruv. Företaget anses utan tvivel tillhöra de kvalitetsmässigt förnämsta knivföretagen i Eskilstuna. C. O. Ryd avled 1918 och företaget drevs vidare av hans son Carl Olof och verksamheten upphörde helt den 31 juli 1926.
Historik
Eskilstuna intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske en av de orter som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet. Den rika tillgången på vattenkraft, råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar. Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna bl.a. genom att ge Reinhold Rademacher privilegiet att anlägga sitt "Manufactuverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" 1654 vid Kirkholms skans i Livland. Hela verksamheten flyttade två år senare till Eskilstuna och området med 20 nybyggda smedjor fick namnet Carl Gustafs Stad. I dessa smedjor fanns 1662 sju knivsmeder.
1771 löstes manufakturverket in av Kronan och ombildades till Sveriges första och enda Fristad. Hantverkare kom och drev egen verksamhet befriade från tullar, skatter och skrået. Härefter kom en stor industriutveckling som pågick till mitten av 1950-t.
Då endast yrkestiteln smed har angivits i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880-1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1875
Tillkomsttid slut
före 1927
Sakord
KNIVFODRAL
Specialbenämning
Knivrulle
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Kniv
Antal
1
Material 1
Textil: ylle
Material 2
Textil: canvas
Material 3
Läder
Teknik 1
Textil: sytt
Längd (mm)
1690
Bredd (mm)
460
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 65655 1 - KNIVFODRAL,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43670.