EM 11419 a-b - GLASSFORM
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 11419 a-b - GLASSFORM
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
11419
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
En glassform tillverkad av bleckplåt och förtennad. Locket är av tenn och handtaget är fastlött och nedböjt på mitten för att vara greppvänligt. Locket är stämplat med "556 2". Det finns rostfläckar på formen.
Historik
Formen kommer från Wienerkonditoriet, Köpmangatan 66, Eskilstuna som upphörde 1967.
Glasstillverkningen har kinesiskt ursprung. Via Sidenvägen kom den till den arabiska kulturen och vidare till Europa. Kineserna blandade snö eller is med honung och araberna gjorde liknande snödrycker med olika kryddningar, s k sherbeter (sorbeter). I Europa var det främst greker och romare som förvaltade kunskapen. Med köldblandningen (salpeter i vatten) fick man under 1500- och 1600-talen möjligheter till den glasstillverkning som ligger till grund för vår uppfattning om vad glass bör vara. Glass- och lemonadtillverkarna i Paris bildade redan 1676 eget skrå genom sammanslutning av stadens 250 glassbutiker. På 1700-talet förde Joseph Gilliers fram flera recept på glass bl.a. "glace-bomben". Han uppfann också den första apparaten för glass-tillverkning. Från att ha varit en vattenbaserad, smaksatt blandning blir glassen en ägg-och mjölkblandningsanrättning. Under 1800-talet blev det vanligt med glasscaféer i Paris. Där serverades förutom glace-bomben även glass i coupeglas, rån eller strut och det fanns också fruktglass, gräddglass och parfait. Det fanns vissa medicinska invändningar mot glassen som ansågs hälsovådlig och i vissa fall dödlig! Den kom dock för att stanna.
(Källa: Kulturen 1985 Köksdon)
Historik
Formen kommer från Wienerkonditoriet, Köpmangatan 66, Eskilstuna som upphörde 1967.
Glasstillverkningen har kinesiskt ursprung. Via Sidenvägen kom den till den arabiska kulturen och vidare till Europa. Kineserna blandade snö eller is med honung och araberna gjorde liknande snödrycker med olika kryddningar, s k sherbeter (sorbeter). I Europa var det främst greker och romare som förvaltade kunskapen. Med köldblandningen (salpeter i vatten) fick man under 1500- och 1600-talen möjligheter till den glasstillverkning som ligger till grund för vår uppfattning om vad glass bör vara. Glass- och lemonadtillverkarna i Paris bildade redan 1676 eget skrå genom sammanslutning av stadens 250 glassbutiker. På 1700-talet förde Joseph Gilliers fram flera recept på glass bl.a. "glace-bomben". Han uppfann också den första apparaten för glass-tillverkning. Från att ha varit en vattenbaserad, smaksatt blandning blir glassen en ägg-och mjölkblandningsanrättning. Under 1800-talet blev det vanligt med glasscaféer i Paris. Där serverades förutom glace-bomben även glass i coupeglas, rån eller strut och det fanns också fruktglass, gräddglass och parfait. Det fanns vissa medicinska invändningar mot glassen som ansågs hälsovådlig och i vissa fall dödlig! Den kom dock för att stanna.
(Källa: Kulturen 1985 Köksdon)
Sakord
GLASSFORM
Klassifikation 1
Husgeråd
Klassifikation 2
Form
Antal
1
Material 1
Metall: plåt
Material 2
Metall: tenn
Teknik 1
Pressat
Teknik 2
Lött
Teknik 3
Ytbelagt: förtennat
Höjd (mm)
133
Diameter (mm)
182
Källhänvisning
“EM 11419 a-b - GLASSFORM,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/43373.