EM 60371 - KNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

60371

En fickkniv med 4 funktioner: 2 knivar, fil och korkskruv. Skollorna är tillverkade av pärlemor och främre beslaget av nysilver.

Beskrivning
Kniven är med båda knivbladen utfällda 195 mm lång. Skollorna är tillverkade av pärlemor och är 90 mm långa och 15 mm breda och främre beslaget är tillverkat av nysilver. De 4 funktionerna är tillverkade av kolstål och är sammansatta med dubbelverkande fjädrar. Mellanskivorna är av nysilver och skollor, funktioner och skivor är ihopsatta med små bultar av nysilver. På det långa bladets ansats står stämplat "AHLSTRÖM; ESKILSTUNA; SWEDEN".

Ett blad är 60 mm långt och 9 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 2 mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 10 mm bred. Nagelskåran är 12 mm lång.
Ett blad är 40 mm långt och 6 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 11 mm lång.
Filen är 70 mm lång och 7 mm bred. Bladryggen är vid ansatsen 2 mm bred och smalnar av mot filspetsen. nagelskåran är 8 mm lång.
Korkskruven är 35 mm lång och ansatsen är 4 mm bred och 8 mm lång.

Tillverkare
A. Th. Ahlström & Co
Verksam: 1919-1962

I handelsregistret för Eskilstuna infördes den 12 mars 1920 en anmälan att Arvid Theodor Ahlström (1875-1976), Axel Ludvig Ståhl, Anders Gustav Olsson och Oskar Emanuel Söderholm ämnade att i bolag idka fabriksrörelse och handel under firma A. Th. Ahlström & Co. Tillverkningen kom att omfatta penn- och fickknivar med guldetsade- eller pärlemorskollor och tillverkningen kom att saluföra 43 olika modeller i 1-8 olika utföranden. Arvid Ahlström överlät rörelsen 1945 till sin systerson Nils Richard Ahlström (född 1912) som drev rörelsen vidare fram till 1962 då verksamheten upphörde.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

efter 1919

före 1962

KNIV

Fickkniv

Hantverk och Industri

Redskap

1

Metall: kolstål

Pärlemor

Metall: nysilver

Slipat

90

Ahlström; Eskilstuna; Sweden

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

efter 1919

före 2002

“EM 60371 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 juni 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41598.