EM 60364 - KNIV
Objekttyp
Titel
EM 60364 - KNIV
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
60364
Anmärkning
En fickkniv med reklam för Parken Zoo, Eskilstuna. Kniven har 4 funktioner: 2 knivar, 1 mejsel och 1 fil. Skollorna är guldetsade med bl.a. drakornamentik, motiv från djurparken och Eskilstuna kommunvapen.
Beskrivning
Kniven är med båda bladen utfällda 165 mm lång. De 4 funktionerna är tillverkade av kolstål och är sammansatta med dubbelverkande fjädrar. Skollorna är tillverkade av mässing och funktionerna och skollorna är ihopsatta med små bultar av mässing. Det långa knivbladets ansats är stämplad med "AHLSTRÖM; SWEDEN". Skollans ena sida är svartlackerad med ett guldetsat drakornamentik med texten "ESKILSTUNA" på mittdelen. På en sida om ornamentiken finns ett sjölejon och på andra sidan finns pingviner etsade. Skollans andra sida är på vänster sida svartlackerad och är drakmönstrad och i mönstrets mittdel finns ett krönt Eskilstuna Kommunvapen. Den högra delen har ett etsat naturmotiv från parkens teater med 3 flaggor i grå- blå- guld- och grön färg och med texten "PARKEN" etsat i grå färg.
Ett blad är 45 mm långt och 6 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1 mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 10 mm lång.
Ett blad är 35 mm långt och 5 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 5 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 10 mm lång.
Mejseln är 30 mm lång och 5 mm bred. Bladryggen är vid ansatsen 2 mm bred och smalnar av mot den platta spetsen. Nagelskåran är 9 mm lång.
Filen är 35 mm lång och 5 mm bred. Bladryggen är vid ansatsen 1 mm bred och smalnar av mot spetsen. Ansatsen är 8 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 11 mm lång.
Tillverkare
A. Th. Ahlström & Co
Verksam: 1919-1962
I handelsregistret för Eskilstuna infördes den 12 mars 1920 en anmälan att Arvid Theodor Ahlström (1875-1976), Axel Ludvig Ståhl, Anders Gustav Olsson och Oskar Emanuel Söderholm ämnade att i bolag idka fabriksrörelse och handel under firma A. Th. Ahlström & Co. Tillverkningen kom att omfatta penn- och fickknivar med guldetsade- eller pärlemorskollor och tillverkningen kom att saluföra 43 olika modeller i 1-8 olika utföranden. Arvid Ahlström överlät rörelsen 1945 till sin systerson Nils Richard Ahlström (född 1912) som drev rörelsen vidare fram till 1962 då verksamheten upphörde.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Beskrivning
Kniven är med båda bladen utfällda 165 mm lång. De 4 funktionerna är tillverkade av kolstål och är sammansatta med dubbelverkande fjädrar. Skollorna är tillverkade av mässing och funktionerna och skollorna är ihopsatta med små bultar av mässing. Det långa knivbladets ansats är stämplad med "AHLSTRÖM; SWEDEN". Skollans ena sida är svartlackerad med ett guldetsat drakornamentik med texten "ESKILSTUNA" på mittdelen. På en sida om ornamentiken finns ett sjölejon och på andra sidan finns pingviner etsade. Skollans andra sida är på vänster sida svartlackerad och är drakmönstrad och i mönstrets mittdel finns ett krönt Eskilstuna Kommunvapen. Den högra delen har ett etsat naturmotiv från parkens teater med 3 flaggor i grå- blå- guld- och grön färg och med texten "PARKEN" etsat i grå färg.
Ett blad är 45 mm långt och 6 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1 mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 10 mm lång.
Ett blad är 35 mm långt och 5 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 5 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 10 mm lång.
Mejseln är 30 mm lång och 5 mm bred. Bladryggen är vid ansatsen 2 mm bred och smalnar av mot den platta spetsen. Nagelskåran är 9 mm lång.
Filen är 35 mm lång och 5 mm bred. Bladryggen är vid ansatsen 1 mm bred och smalnar av mot spetsen. Ansatsen är 8 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 11 mm lång.
Tillverkare
A. Th. Ahlström & Co
Verksam: 1919-1962
I handelsregistret för Eskilstuna infördes den 12 mars 1920 en anmälan att Arvid Theodor Ahlström (1875-1976), Axel Ludvig Ståhl, Anders Gustav Olsson och Oskar Emanuel Söderholm ämnade att i bolag idka fabriksrörelse och handel under firma A. Th. Ahlström & Co. Tillverkningen kom att omfatta penn- och fickknivar med guldetsade- eller pärlemorskollor och tillverkningen kom att saluföra 43 olika modeller i 1-8 olika utföranden. Arvid Ahlström överlät rörelsen 1945 till sin systerson Nils Richard Ahlström (född 1912) som drev rörelsen vidare fram till 1962 då verksamheten upphörde.
Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.
(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)
Tillkomsttid start
efter 1919
Tillkomsttid slut
före 1962
Sakord
KNIV
Specialbenämning
Fickkniv
Klassifikation 1
Hantverk och Industri
Klassifikation 2
Redskap
Antal
1
Material 1
Metall: kolstål
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Slipat
Teknik 3
Etsat
Längd (mm)
80
Signering / märkning
Ahlström; Sweden
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 60364 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 20 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41597.